Enligt fotografens noteringar: "Utsigt från Parken." Plats: Gustafsberg Datum: 30 Juli 1899 Tid: Kl 3.30 em. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No. 3 Framkallning: Hydrochinon, Eikonogén
Från 299 kr
fotografi, photograph
slott, byggnad, fotografi, photograph
fotografi
entré, ingång, exteriör, fotografi, photograph
fotografi, brevkort
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
'Djävulsrocka upphängd på kaj. 12 män står framför den upphängda rockan. I bakgrunden ytterligare 1 man och lyftkran. Sjätte mannen från höger håller i en liten monterad djävulsrocka som föddes fram ur den döda rockan. :: Under bilden finns utförlig text på tyska: :: Texten till bilden: En djävulsrocka blir utställd. Fr. 990. New york. En ofantlig djävulsrocka fastnade i ankare och ankartåg till en fiskebåt. Ett kustbevakningsfartyg kom till undsättning och dödade den enorma fisken med 22 skott. Djävulsrockan vägde mer än 5000 skålpund. På den enorma ryggen finns egendomliga märken. Efter dess död föddes en lite djävulsrocka fram, dess längd var 20 cm. Moderdjävulsrockan och den lilla ska ställas ut offentligt. Bilden visar den stora och den lilla djävulsrockan, utställningsförberedda.'
Stör tog man av ene, i nödfall av grangrenar. Stören skulle kares, dvs barken skulle huggas av på minst tre håll och sedan skulle stören spetsas och ställas upp för torkning med den spetsade ändan uppåt. Här står Fäi-Jakå och karar staur bakom ladugården en solig aprildag. Egentligen borde han ha gjort det här arbetet tidigare, så här dags var det tid för vårbruket. Och ännu har han mycket stör att ta hand om, det ligger en stor hög okaren staur bakom honom. Ovanför porten skymtar den ruckliga väderkvarnen.
Timmerman Karl Albin Karlssons timmermanskista. De är från vänster. 1) Skräyxa att trä upp spiror med. 2-3) Större och mindre skeppsyxa att kanta plank med och hugga upp knän mm krokigt arbete, där man inte behöver så bred yxa men ändå en som är tung. 4-5) Stor och liten skäryxa eller spissyxa att gå före i skräningen med och efter kritlinan hugga en rand i barken eller ytan på trät. Därefter tar man skräyxan. Användes också till småarbeten, såsom vässa kilar o dyl. 6-7) Stor och liten sliktyxa till att slikta spant med och till skarvar i bordläggning, garnering, däck osv.
Cutty Sark Tall ship`s races Göteborg 1997 Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Den fyrmastade barken Kruzenstern under fulla segel. Fartyget byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till kriget på vetetraden Europa-Australien. hon ägdes då av Gustav Erikssons på Åland rederi och tillerkändes 1946 Sovjet som del av krigsskadeståndet. Sovjet gav fartyget namnet Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan K. och använde henne som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan. Nu är hon rysk och seglar som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är, näst efter Sedov, världens största fyrmastade bark. Två av hennes systerfartyg, Pommern och Passat, ligger som museifartyg i Mariehamn och Travemünde.
Prästtallen. Nössemark Tallen som är 10 meter hög med död topp, har ett flertal inskriptioner. Dessa är mestadels enkla inhuggna bokstäver och dateringar från 1874 till 1968. Att tallen kallas för prästtallen är för att tjänstgörande präster från Nössemark på väg till Håbols kyrka, passerade tallen och ristade in sina initialer i barken. Liknande tallfenomen finns på flera platser i Sverige och de kallas ofta för pustetallar därför att man tillsammans med andra resenärer brukade vila ut vid sådana träd. Tallen står invid en offerkast. Se Hembygden 1973, s. 226.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.