Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915 Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreratt O till 1919. Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Från 299 kr
Luossavaare poststation i Kiruna år 1900. Personerna från höger: Samemannen Prosti, hans hustru Katharina, Gruvlänsman Olsson, ynglingen Prosti, pappershandlare Hasselström, drängen Stor, dåvarande poststationsföreståndaren extra ordinarie postexpeditören V. Percival och polismannen Hildebrand.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dobbeltlok). Tillverkad av: Siemens i Tyskland 1915 Ram och vagnskorg byggd i Falun. För att användas på bandelen Kiruna C - Riksgränsen - Narvik. Littrerat O till 1919.
Rälsläggning framkommer till Kiruna 1899. På bilden ser vi ånglok SJ Qå 446, före detta Sverige & Norge Järnväg S&NJ lok 16, godsvagn 5769. På bilden ser vi bland annar avdelningsingenjör E.Holmgren, Doktor ? med fru, arbetschef C G Höjer.
"Svarta Björn"s gravkors på rallarkyrkogården i Tornehamn. "Svarta Björn" var en kokerska åt rallarna under byggandet av malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Hennes egentliga namn är trott att vara Anna Rebecka Hofstad.
Besiktningsresa Svartön - Riksgränsen - Narvik. På fotografiet syns dels inbjudna banarbetare och dels inbjudna sångare från Kiruna. Sångarna underhöll vid högtidlighållandet av att Malmbanans elektrifiering nu är klar i sen helhet ända till Narvik.
På järnvägen Kiruna -Riksgränsen. Sprängning av Riksgränsens bangård. Rallare poserar med sina verktyg. Byggen pågick under perioden 1898-1902. Allt arbete gjordes på den tiden för hand och under mycket svåra förhållanden.
Tågolycka på linjen Gällivare - Kiruna på banbyggnaden. Skadat ånglok är troligen SJ P 277. Det tillverkades av Nohab 1880 under littera Pb 277. Sedan 1886 märktes det om till SJ P 277. Loket hette "Mården" och skrotades 1932.
Första midsommartåget i Kiruna stationssamhälle. Populäre lokföraren Herre står med sin eldare i loket. Vid bufferten står Bruder, groparbas vid sandskärningen vid Kajtum och senare innehavare även av matserveringen vid Kejtumbrons sydvästra sida.
Bandelen Kiruna Riksgränsen fick elektriska tågdriften den 19 januari 1915. Elektriska driften av den Svenska delen av Malmbanan togs i bruk under åren 1915 - 1922. Kontaktlednings stolparna var typiska för Malmbanan på grund av dom var nitade.
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB spårvagnar vid mötespåret på Adolf Hedins väg i Kiruna. Det är sista turen för de tre vagnarna då spårvägen lades ner den 29 maj 1958.
Gruppfoto av mekaniker och flygförare från F 14 före den planerade flygningen Halmstad-Kiruna i februari 1946. 19 män samlade framför hus. Flygningen slutade i nödlandning i Härnösandstrakten den 10 februari 1946.
Flygmekaniker och flygförare från F 14 framför flygplan B 18 i februari 1946, i samband med planerad flygning Halmstad-Kiruna. Flygningen slutade i nödlandning i Härnösand den 10 februari.
Från Riksgränsbanans bygge. Rälsläggarlag på vid Luossavaara, som samhället Kiruna då kallades. Dit hade banan hunnit i juni 1900. I bakgrunden fjället Kirunavaara med ännu av sprängskotten oförändrad kontur. Högsta toppen, "Statsrådet", sprängdes bort fem år senare.
'Bilder från Göteborgs Naturhistoriska museum tagna som övningsuppgift av fotografer på Göteborgs Stads yrkesskolor: :: :: Dioramat ''Tjiska söder om Kiruna, nära Bydalen, Jämtland, midsommartid''. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6953:1-53.'
Post till pkp 308 lastas in i Boden.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.