In på gården till Ågatan 57 i Linköping, även bekant som Huitfeltska gården. Fotoåret 1950 nedmonterades valda hus i stadsgården för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Gårdshuset bedömdes emellertid sakna större antikvariska värden.
Från 299 kr
Det gamla kronomagasinet vid Magasintorget i Linköping var länge ett av stadens landmärken. Fotoåret 1950 hade byggnaden sedan länge tjänat ut och tomten behövdes för nya ändamål. På platsen restes en ny anläggning för kommunens energibolag Tekniska verken.
Vy över Norrmalm. Gamla gångbron (kallad Puckelbron och Kamelryggen) över Selångersån. Bron låg i Norrlandsgatans förlängning. Bron raserades 1919 vid den stora vårfloden. Den ersattes med en ny bro, som också kallades Puckelbron, i Malmskillnadsgatans förlängning. Vykort.
Korsningen av Snickaregatan-Ågatan i Linköping får ny beläggning vilket skapade en tillfällig och spännande lekplats. Gatuarbetet tolkas rört en uträtning av Snickaregatan som tidigare följde husraden vars läge var ett resultat av ett äldre gatunät. Foto 1929.
Lennmalms är ännu ett begrepp i Linköping. Från 1925 till 1973 drev man butik från Storgatan 24. Fotoåret 1976 hade färgfirman ny hemvist utmed Oskargatan men som synes var inte spåren utsuddade. Här en vy från Repslagaregatan.
En alldeles ny och ännu inte tjärad fiskbat, tvåmänning, ligger på storgården hos Sunnkörke Anton Persson och Vilhelm Larsson, far och son. T h skymtar den 3-4 år gamla ladugården. Se Nr 397 och 404.
Här är hälften av takstolarna monterade och väntar på att lyftas på plats. Det är fråga om en helt annan takkonstruktion jämfört med agtakets, en ny tid har kommit!
Här ses Alfred Öbergs manbyggnad från andra sidan Backvägen. Den gamla husdelen är t h och bakbygget med kök och kamrar och med ny ingång är t v. Den gamla byggnadsdelen har tegeltak. Se Bild 597.
Den lilla gården ligger lummigt i fd ängesmark. Här ser vi ladugården med verkstad i vänstra ändan. Till höger ligger fähuset och i mitten är det lada. Sonen Ragnar byggde en ny betydligt större ladugård 1937.
Ladugården är höjd med foderloft och nytt halmtak och moderniserad med ny stående panel och spröjsade fönster. Den innehöll både hästar, några kor, kalvar, grisar och höns. Se Bild 739.
Gangvide Hans Larsson har byggt en ny ladugård, rätt lik Dalbo Anton Jakobssons, se Nr 266. Den är ålderdomligare än Fie J.O. Larssons, se Nr 272 m fl. Men modern med många fönster och tämligen högt foderloft.
Porträtt av bankkamrer Tor Ekström (1899-1972), Stockholm. Under åren 1934-37 fotograferade han autokromer. Tor Ekström stora intresse var att pröva all ny fotografisk teknik så väl kameror som fotografiskt material. Han var redaktör en tid för Nordisk tidskrift för fotografi.
En odaterad men i sommartid under tidsrymden en återkommande syn i Linköpings hamn. Ostkustfiskare besökte staden för att avyttra främst rökt och salt strömming. Notera även konstruktionen till höger som användes för pålningsarbeten för ny hamnkran. Omkring år 1900.
Interiör från Råby chokladfabrik år 1900. Rörelsen hade satts i drift 1892, men de gamla fabrikslokalerna som erbjöds på platsen upplevdes tidigt orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Kila kronogård 1920. Vid tiden för bilden ägdes gården av Johan Melker Andersson som år 1917 låtit uppföra ny och präktig mangårdsbyggnad. Gården var från året dessförinnan utarrenderad till dottern Sigrid Maria och hennes make Frans Rikard Larsson.
Ett arbetslag har samlats för en icke helt spontan fotografering framför det gamla magasinet invid Vreta kloster kyrka. Sannolikt utförde de restaureringsarbeten på byggnaden, möjligtvis i samband med ny funktion som stenmuseum.
Skorpafallets mäktiga flöde i Stångån. Stenmuren visar rest av forsrännan till en äldre kvarnanläggning på platsen. Sedan en tid före bildens tillkomst hade ny kvarn uppförts längre ned i fallet. Mjölnarbostaden stod dock kvar och ses till vänster.
Borums gård i Mogata. Huvudbyggnaden uppfördes 1791, möjligen genom major Adolf Ulrik Freidenfelts försorg. Omkring sekelskiftet 1800 fick gården ny ägare i kapten Per Adolf von Ehrenheim. Dokumentation av Östergötlands museum 1975.
Svunnen vy utmed Gästgivaregatan i Mjölby. Gatans sträckning genom kvarteret kom att läggas igen när ny bebyggelse uppfördes från 1970-talet. Fotoåret 1950 och ännu en tid låg denna affärsbyggnad i hörnet mot Kungsvägen. I fonden skymtar Kanikegården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.