Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Från 299 kr
Holländare, kvarnen riven omkring 1930-tal. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
En tid efter att beslut klubbats om en ny museibyggnad i Linköping kunde byggnadskommitéen räkna in inte mindre än ett 50-tal förslag från landets arkitektkontor. Bakom det djärva förslaget med beteckningen "I det blå" dolde sig de bägge unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl. Ett flertal ledamöter fann förslaget alltför avancerat och modernt. Men då den 83-årige donatorn och nestorn Henric Westman röstade för förslaget var frågan besvarad. Bildens vy speglar några av de uppfyllda önskemål som beställningen stipulerade. I stort av rena, funktionalistiska ytor där enda dekoration bildas av Ivar Johnssons fris mot den väl tilltagna terrassen. Stor möda lades på utställningshallarna. På byggnadens tak i bilden syns en av konstruktionerna till ett skapat överljus, vars ljusflöde kan styras med hjälp av lameller. Vy mot museets entrésida 1948.
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Mangården från parken. Del av trädgårdsmuren. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Ibland blev skörden så stor, att allt hö eller halm inte fick plats under tak. Då la man stackar utomhus, i regel runda och toppiga. Här lägger man en stack mot ladugårdsväggen, vilket inte verkar särskilt praktiskt med tanke på allt regnvatten som måste komma ner från taket! Det är osäkert vilka personerna är. Jakob Nilsson, 57 år, står troligen närmast väggen, därefter hans fru Anna Margareta, 52 år. Kvinnan längst t h skulle kunna vara dottern Anna Dora Johanna, 31 år, gift med Gannor Karl Karlsson. Om så är fallet är det troligen Karl som står framför henne. Den unge mannen skulle kunna vara Karls bror Nils, 18 år. Alla är klädda i vardagskläder. Kvinnorna har dukar, inte hattar, vilket skulle kunna betyda att Masse överraskat dem med kameran, när de la halmstacken vid ladugårdens hörn ute intill vägen.
Enligt Lauboken skall manbyggnaden vara uppförd 1835, vilka kan stämma med husets byggnadsstil med brutet tak, frontespiser och rätt stora fönster, vilket blev moderna vid denna tid, se granngårdarna Bönde och Anderse. Men huset saknar sockel och skulle kunna vara höjt till detta utseende 1835. Det saknas stenhusresolution för gården. Det kan betyda att huset är byggt på 1780-talet, för många resolutioner saknas från den tiden. Eller så är manbyggnaden uppförd efter 1810 och i så fall kan det knappast ha byggts mellan 1810 och 1835, så fort byggde man sällan om. Gissningsvis är huset byggt på 1780-talet och höjt och moderniserat 1835. Det är lite asymmetriskt, vilket kan betyda en etapp i byggandet.
Denna soliga vårförmiddag har Masse avbildat manbyggnaden och brygghusflygeln. Han har ställt sig så att den andra flygelns skorsten syns mellan byggnaderna. Längst till höger skymtar smedjan. Här ser man att manbyggnaden är ganska smal och saknar sockel. Det skulle kunna innebära att den är äldre än tidigare angivits och vara byggd av av Johan Mattsson när denna part etablerades omkring 1830. På Gardells tid kan huset ha moderniserats genom att höjas, få tidsenliga fönster och utdraget tak. Köksbakbygget med vardagsingång uppförde säkerligen Nilssons. Brygghusflygeln har brant tegeltak och bör vara uppförd på Mattssons tid, kanske omkring 1860. Brygghusdelen närmast gaveln har en baksidesingång. På vindsvåningen hade man spannmålsmagasin, vilket syns på vädringsluckan. Vid gaveln står en märklig liten byggnad med flistak. Troligen var den en källare.
Här har Masse gått ut en bit på åkern från gamla Bjärgeskviar och tagit denna bild på ladugårdens framsida. Byggnaden kan vara tillkommen 1852, det år då Alströms uppges ha bosatt sig här, fast t ex manbyggnaden verkar äldre, se Bild 1019. Ladugården är ålderdomlig, låg med brant tak och byggd med sten ända upp till gavelspetsen. Här står som vanligt vid ladugårdsgavlar trolar till tunar. Till vänster hyser ladugården ett dubbelt fähus med hoimd närmast ladporten. Ladan är skymd av den stora grenhögen. Till vänster skymtar det synnerligen märkvärdiga dasset med ved bod mm och stora vedhögar där bredvid. I bakgrunden syns en bit av Bjärges Ahlströms (Jutehammar/Janssons idag) ladugård, riven 1920.
Den nya ladugården är här 1-4 år gammal. Det var en stor förändring ladugårdarna genomgick på några årtionden. De flesta var av trä till framemot 1860-70, långa smala med höga branta tak täckta med ag eller halm. Det fanns inga fönster förrän efter 1870-80 och i regel inte mycket vägg ovanför fähusen till foderloft. Efter omkring 1880 kom spåntaken, vilka gjordes flackare än stråtaken. Och från förra sekelskiftet byggdes breda ladugårdar med foderloft i trä och mängder av fönster. Gott om djur har man i denna ladugård, gödselhögarna är stora. Det ser ut som om man kör in hö eller halm från en stack och in i ladan. I förgrunden står en s k räcktun, en gles tun som man hade där betestrycket var lågt, den kunde tom vara av rätt tillfällig karaktär.
Här ser vi hela gårdsparten öster ifrån. Masse har stått alldeles utanför änget som ännu finns kvar och tagit denna bild så man ser alla byggnaderna. Manbyggnaden har ett litet fönster uppe under taket. Det visar som flera andra hus i socknen att manbyggnaden ursprunligen var ett flistakshus med högre långväggar. Dessa sänktes och den sten man fick över byggde man på gavelspetsarna med, så man fick ett modernt brant tak, se t ex Bild 569. Det ligger en stenhög och finns en stenmur på vänstra sidan om huset. Det borde betyda att här stått ett hus tidigare, men när är osäkert. Sedan ser vi brygghusets gavel, baksidan av troligen en smedja under faltak, vidare den vinkelbyggda ladugården och hitom en vinkelbyggd bod. Byggnaderna ligger lite otraditionellt, ladugården borde stå framför manbyggnaden. Det kan möjligen höra samman med att när den andra parten flyttades upp till nuvarande landsvägen till Alskog, behöll man här de bästa byggnaderna från båda parterna.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Kauparve var före partsklyvningens tid Laus största gård jämsides med Fie. Båda gårdarna delades sedan i 5-7 parter. 1870 genomfördes ett skifte vid Kauparve, då två parter vid den tätt liggande bebyggelsen nedanför Lausbackars sydöstra ände blev ålagda att flytta. Denna gårdspart samt grannparten flyttades då upp på backrönet vid Kotorget där ena vägen går mot När och den andra mot Lau kyrka. Denna boplats var nog egentligen inte ny. På medeltiden låg här kanske gårdarna By och Hanarve och ruiner efter den sistnämnda gården sägs ha funnits kvar ännu vid detta skifte. På bilden ser vi den stora manbyggnaden i parstugeform med källare, hög bostadsvåning samt vindsvåning under brutet tak med frontespiser. Köksbakbygget kom till efter 1906 och verandan vid sekelskiftet. Flygeln innehållande drängkammare och brygghus med sädesmagasin på loftet byggdes 1870 och är numera inredd till den liten permanentbostad.
Det mest intressanta är det låga bakbygget i bulteknik, byggt med hellängdsbular och med flackt tak. Hur gaveln ser ut går inte att se på bilden. Det här huset kan vara av betydande ålder och en gång utgjort ett bostadshus av sk gavelfarstutyp. Det hade i så fall ingång på gaveln till en farstu över hela husets bredd, den gaveln är vänd mot stenhuset. Bakom farstun var det egentliga bostadsrummet, delen t h om skorstenen. Huset kan ha haft flistak, på bilden ser det ut att ha papp. Fönstret är av sen 1700-talstyp. Detta eventuella gavelfarstuhus kan vara återanvänt och här nyttjat som brygghus. T h skymtar det lilla uthuset, även det troligen i bulteknik, med vad som ser ut som halmtak. Alldeles bakom står grannens Karl Johanssons (Allmodins) uthus och där bakom skymtar deras manbyggnad.
1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.