Rydal
Från 299 kr
Östra Stenby 175:1
fotografi, vykort
fotografi
På bilden ser vi gårdsparten från åkern i sydost. Manbyggnaden har ännu inte fått sitt bakbygge. Bilden domineras av den stora ladugården i sten med högt foderloft och många spröjsade fönster, som här bara är ett par år gammal. Den innehöll fähus vid varje ände och lada i mitten. När man slutade med korna 1947 byggde man successivt om ladugården till lagerhus för den grönsaks-, frukt- och bärodling man gick över till. Till vänster står en liten vedbod i resvirke under spåntak. Till höger skymtar en liten stuga som låg invid vägen och infarten till denna gårdspart. Det var sannolikt ett 1700-tals bulhus med faltak och ett litet bakbygge under snedtak. Här bodde Jakob Petter Andersson Lyberg född 1818 från När och hans fru Maria Catarina Olofsdotter född 1820 från Hemmor. Lyberg var en tid lysare vid Nabbu fiskeläge. Dottern Maria Elisabet född 1853 gifte 1881 med båtsmannen Karl Albrekt Karlsson Sjöpilt född 1853 från Dalbo på När. De fick 5 barn, alla gifte sig till andra håll. När frun dog gifte Karl Albrekt om sig med änkan Josefina Jakobsson boende nere vid Nybro och flyttade dit. Stugan övergavs och revs bort. En annan intressant detalj skymtar längst till höger: Det är det båda väderkvarnarna ovanför de östra Kauparveparterna. Den vänstra var en stor holländare med nedervåning i sten och 8-kantigt tornhus byggd 1878 och riven under andra världskriget (?). Till höger om denna anar man Hallsarve lilla stolpkvarn mitt för där vägen idag går ner mot Hammaren. Det verkar inte finnas några närbilder på kvarnarna.
Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?
Här har Masse helt plötsligt fogat in en bild på det torp som han bodde i som fritidshus! Han och hans fru Majken född Sundahl hade köpt torpet 1907 av Hans Karlsson på Hallsarve, vän till Klintbergs. Hur Karlssons blivit ägare är oklart, men marken tillhörde ursprungligen Kauparve och hade tidigare möjligen hört till den part som Hans ursprungligen kom från. Fastigheten bebyggdes omkring 1860 av Nils Petter Persson född 1833 i Stånga, gift 1860 med Anna Greta Boddin född 1841 från Bönde. De fick tre barn, men ingen av dessa tog över stugan och därefter köpte Klintbergs den. Masse och Majken hade den till Majkens död 1933, då dottern musikläraren Maja Klintberg född 1889 ärvde den. Hon hyrde ut ladugården, som blivit ombyggd, till vandrarhem åt Svenska Turistföreningen. Maja sålde omkring 1947 torpet med tillhörande 12 tunnland mark, liksom Allmänningen som hon köpt året före till läroverksläraren Martin Klint i Visby. Hans son (?) Lars Klint med fru Lotten ärvde sedan fastigheten och därefter deras dotter Liselott med make Berni Gumauskas, vilka nu är ägare till fastigheterna. Till vänster ser vi Nils Petter Perssons lilla ladugård, troligen med kohus till vänster och stall till höger. Därefter ses några småbodar. Till höger ses bostadshuset, vilket kan vara ett 1700-tals bulhus i grunden, flyttat hit och inpanelat. Den stora oxeln mitt i bilden var vid förra sekelskiftet det enda trädet på denna dela av Laus backar.
Grupporträtt av ett tjugotal uniformerade män uppställda framför en träbyggnad. Männen är klädda i militära uniformer med knäppta vapenrockar och fältmössor, och är arrangerade i flera rader – sittande på marken längst fram, sittande på bänk eller knä i mitten samt stående längst bak. Några bär gradbeteckningar på ärmar och axlar. Bilden är tagen utomhus i direkt anslutning till byggnaden, vars panel och dörr syns i bakgrunden. Fotografiet ger intryck av ett regements- eller plutonsfoto och kan dateras till tidigt 1900-tal.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten ”Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv.” och dateras till tidigt 1900-tal.
Porträtt av en ung man som sitter på en stol i en hemmiljö och spelar knappdragspel. Han är klädd i mörk kostym och sitter med ena benet lagt över det andra. Bakom honom syns en mönstrad tapet samt en vägg dekorerad med uppsatta konstgjorda blommor och ett litet runt porträttfotografi. Ovanför hänger en inramad tavla. Bilden är tagen inomhus, interiör sannolikt i ett bostadsrum under tidigt 1900-tal.
Grupporträtt av ett tjugotal uniformerade män uppställda framför en träbyggnad. Männen är klädda i militära uniformer med knäppta vapenrockar och fältmössor, och är arrangerade i flera rader sittande på marken längst fram, sittande på bänk eller knä i mitten samt stående längst bak. Några bär gradbeteckningar på ärmar och axlar. Bilden är tagen utomhus i direkt anslutning till byggnaden, vars panel och dörr syns i bakgrunden. Fotografiet ger intryck av ett regements- eller plutonsfoto och kan dateras till tidigt 1900-tal.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv. och dateras till tidigt 1900-tal.
Lantgård. "Kärra Johans" gård i Ljungsjön, Ljungby, med bostadshuset till höger och ladugården till vänster. Runt husen syns både häst och ko. Husen är flyttade från Folkared, Sibbarp i slutet av 1800-talet av "Kärra Johan", Johan Andersson, född 1857, i Kärret, Ljungby. Johan dog 1932 och härstammade i rakt nedstigande led på mansidan till den kände snapphanen Ottis Andersson i Höstena, Ljungby. Bilden troligen från tidigt 1900-tal, okänd fotograf.
Arvid Erikssons dotter Inga eriksson som barn, som gift Inga Loarp. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Arvid Eriksson med dottern Inga och hustrun Alida fiskar i Roxen. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Det här är en av Masses viktigaste bilder! Den visar synnerligen väl hur Lau såg ut för 100 år sedan! Det är ett helt annat landskap än idag. Nu växer det låg snårig skog över hela den öppna ytan fram till Gumauskas ställe i mitten och vidare bort till höger. Vi ser att vägen går på krönet av ancyllusvallen och det gör den faktiskt än idag! Den öppna ytan tillhör skifteslaget/allmänningen. Här syns inga tunar. Vem betade här? Borta vid husen anar man tunar. Vi ser många intressanta boplatser och byggnader. Längst t v står en oxel och t h om den anar man långt bort en husgavel. Det är troligen brygghuset på Bergmans part nuvarande Haase/Wahlströms. Sedan ser vi Laurin/Ahlströms lilla ställe som Lau kommun köpte 1912 till fattigstuga. Manbyggnaden var säkert ett inpanelat 1700-tals bulhus med köks- och brygghusbakbygge i sten, se Bild 1131. T h om fattigstugan syns manbyggnaden med bakbygge och brygghus t v vid Bjärges västra part, nuvarande Kerstin Olssons. Sedan följer en bod, kanske dass eller vedbod till fattigstugan. Därefter ser man kyrkan och t h om den en ladugård, sannolikt tillhörig fattigstugan, se åter Bild 1131. T h om ladugården franträder nästan hela Öbergs ställe, nuvarande Gumauskas med både manbyggnad med bakbygge och ladugård, se Bild 615-617 och 597. Huset med långsidan synlig är Allmänningen Jakobssons torp, nuvarande Klints. Huset långt bak t h är Bjärges Anderssons, senare Lau friförsamling av Sv Missionsförbundets, nuvarande Helanders stuga och precis t h därom skymtar dess små uthus, se Bild 607 och 608. Längst th ser vi Bjärges norra part Melanders, nuvarande Tjernelds ladugårdar. Det var synd att Masse tog så få överblickbilder av bygden, för en sån här bild berättar väldigt mycket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.