Karvsnitt. Karvsnitt är en dekorativ träskärning i geometriska mönster. Karvsnitt skärs ofta med vanlig, mycket vass täljkniv eller med speciella karvsnittsknivar i breda, djupa skåror med släta sluttande snittytor. De enklaste karvsnitten är uddsnitt och nagelsnitt samt en blomma där blombladen tecknas av cirkelbågar från periferin på en cirkel med samma radie som bågarna, det vill säga den vanliga sexdelningen av en cirkel. Karvsnitten kan göras i mycket enkla men även i mycket konstfärdiga geometriska mönster. Karvsnitt var vanligt i Europa framför allt under gotiken och 1600-talets början, och hade en renässans under Nationalromantiken. Tekniken används fortfarande inom folkkonsten i bland annat Norden, Ryssland och Indien. Vanliga föremål som dekorerats med karvsnitt är kistor, svepaskar, andra askar och skärbräden. Beställare Alb. Friberg. St. Eriksgatan 10. Ur Walter Olsons negativsamling.
Från 299 kr
Brevkort med tecknat julmotiv av okänd konstnär. Text: "Bättre gå än illa åka Är en allmän gyllne regel. Stundom kan det likväl råka Att man far för fulla segel, Än till okänd stormig strand, Än till lyckans sälla land." På baksidan finns en rödstämpel med "God Jul tillönskas av" och en rund logo med WKF. Motivet visar en zeppelinare med tomtenissar över Västra Vallgatan i Varberg vid korsningen med Kyrkogatan.
Tatuerare Holger Jörgensen, Köpenhamn. Efter att huden rakats fästes ett silkespapper, på vilket motivet är tecknat med anilipenna, med vatten på huden, varigenom ett avtryck av bilden erhålles. Därefter kommer den elektriska nålen till användning och motivet stickes in. på foto ses sjömannen Sven Christiansen undergå tatuering på ena armen. Han är född i Hilleröd 1912. Instickningen av bilden kostar 5.- kr. Arbetet utfördes för Sjöhistoriska Museets räkning och tog c:a 20 minuter i anspråk.
Teckning Interiör från Södra paviljongen tecknat av H. Haglund, Skandinaviskt-Etnografiska museum samlat av Dr. A. Hazelius. Ur Ny Illustrerad Tidskrift 1875, s. 12. Till vänster i bilden ses en lapphund vid namn Sickis som egentligen kommer till museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva.
fotografi
målning, bilder, sidenrulle
Mathildas far, Wilhelm Ranch, läser iförd glasögon tidningen Göteborgs Aftonblad. Den grundades den 27 juli 1888 (nedlagd 1926) av boktryckaren Hans Österling och kom att bli ett språkrör för den konservativa medelklassen. På bordet vid Wilhelm står en bricka med en nästan tömd karaff, två dricksglas och sockerskål på fot. Om du tittar mellan karaffen och sockerskålen ser du ett litet tecknat kattansikte vid bordskanten! En blombukett med astrar och en chokladkanna finns också på bordet. Tapeten är stormönstrad med blommor och blad och bakom Wilhelm hänger fotografier och en mycket stor spegel med kraftig, snidad och förgylld ram.
Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.