Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ceylon, 1962. Motiv av Heraldiskt lejon. och "Boy Scout" emblem- -50-års jubileum av "Boy Scout" rörelsen i Ceylon-
Från 299 kr
Riksdagsman Ture Nerman, journalist och författare. Ture Nerman var tillsammans med Zeth Höglund en av grundarna av den svenska kommunistiska rörelsen 1917.
Mörchz. Atelier Florman, drevs av Ernest Florman i Stockholm (f.1862 d.1952). Han tog över rörelsen av sin far Gösta Florman 1900.
Axel Lundin, 50 år, 5 jan. 1908. Atelier Florman, drevs av Ernest Florman i Stockholm (f.1862 d.1952). Han tog över rörelsen av sin far Gösta Florman 1900.
Enligt senare noteringar: "Oscar Färdig tillsammans med två gamla kamrater, som kommit på besök. Sonen Rune, senare verksam i rörelsen, tog bilden." (BJ)
Enligt tidigare noteringar: "Omnibussen "Syrsan", vagn för persontransport dragen av fyra hästar. Gick mellan Kampenhof och Badös badanläggningar." Fjärde man från höger, J.N. Sanne, delägare i rörelsen".
grind, vägmärke, tätortsbebyggelse, bostadshus, skyltfönster, lanthandel, staket, järnvägssamhälle
Bilden visar manskapet ombord på korvetten Stosch som njuter av fritiden med en lek som heter "Bleilatsch". Här kastar en spelare blyplattor i ett spelfält med rutor och siffror. Han måste träffa vissa fält efter förutbestämda regler. Spelet var populärt i sjöfarten eftersom skeppets rörelser gjorde resultatet oförutsebart.
"Rousseau ivrade starkt för barnens rätt till bekväma kläder. För de mindre barnen föreslog han en ledig kolt, som lämnade fritt spelrum för deras rörelser. Publikationen Galerie des modes et Costumes Francais visade stort intresse för detta nytänkande, och på denna plansch från omkring 1780 ser vi dess version av kolten."
Interiör från Råby chokladfabrik år 1900. Rörelsen hade satts i drift 1892, men de gamla fabrikslokalerna som erbjöds på platsen upplevdes tidigt orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Georg Eidners Speceri & Kortvaruaffär i Bestorp. Uppförd 1916 blev Georg Eidner den andra handlaren i Fridensborg. Han inflyttade från Kättilstad 1923 och drev rörelsen i Bestorp i ett 20-tal år.
Den så kallade Lindeska gården i Linköping under rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926.
Ungdomsporträtt av Nils Karlsson. Son till handlaren i Linköping, Axel Karlsson och dennes maka Hedvig Düring. Efter fadern död 1915 kom Nils att bli verkställande direktör för rörelsen under namnet AB Axel Karlsson & Co.
Medfaret fotografi mot Arvid Erikssons frisérsalong i Linköping. Rörelsen startades 1911 av nämnda Eriksson och hans salong låg på adressen Storgatan 18 i nuvarande kvarteret Decimalen. Här ser vi honom tillsammans med en icke identifierad yrkesbroder. Tiden är omkring 1920.
Enligt tidigare noteringar: "Den s.k. omnibussen "Syrsan", vagn för persontransport dragen av fyra hästar. Gick mellan Kampenhofs bomullsspinneri till Badöns badanläggningar. Fjärde man fr.h J.N. Sanne, delägare i rörelsen".
Garvaregården Fors, Torsåker, uppfördes av garvaren J. V. Lindfors på 1850-talet. Gården såldes till mågen och handlare Carl Fahlén 1869, som avyttrade fastigheten 1872 till garvaren Anders Axel Wahllöf. 1895 köpte bankföreståndaren och garvaren Herman Norling rörelsen.
Skytte - rörelsen 1943. Godkänd originalteckning av Torsten Schonberg. Foto 1940-talet. Emission till 50-årsminnet av frivilliga skytterörelsens tillkomst. Utgivet 22/7 1943. Teckningen av Torsten Schonberg. Emblemet utgör skytterörelsens medlemsmärke. Valör 10 öre.
Dokumentation av Kalles Kaviar. Genom plexiglasrutan syns tuberna i rörelsen. Circa 130 tuber i minuten packas av den här FLODAB-maskinen. Ett packlager hänger i sugkopparnas grepp och är på väg ned i en kartong Kalles 190 g.
Smidesverkstad, sammanbyggd med bostaden. Den låg från Moholm räknat, när man passerat Mo kyrka och gamla skolan. Uppförd 1923-1924 av smeden Birger Persson som drev rörelsen fram till 1948 då den överläts på sönerna.
Porträtt av systrarna Hildur och Karin Eriksson. Syskonen var döttrar till makarna Erik och Lovisa Eriksson. Paret hade inflyttat till Linköping från Eskilstuna 1893. Familjen var bosatt i Tannefors där föräldrarna var kvarnägare och fadern etablerat rörelsen AB Erikssons Valskvarn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.