Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1950. Motiv av Italienskt plöjningsarbete i Umbrien
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1944. Motiv av Franskt skördearbete med oxar som dragkraft. (ovan t.v.) Marskalk Henri Philippe Pétain: 1856-1951): "Serie:-Till Pètains 88-nde födelsedag: 1944-"
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1933. Motiv av petroleumfält. "I bakgrunden Tjetjener, ett nordkaukasiskt folk. Serie: Folkslag i Sovjetunionen".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakien, 1934. Motiv av "Vart är mitt hem?" -Tjeckoslovakiens nationalhymn: 100 år: 1834-1934.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Rumänien, 1931. Motiv av Rumäniens Vapen
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Rumänien, 1945. Motiv av Skördelass draget av oxar Sädeskärve. Majskolvar. Vindruvor. Päron. Fikon. -Minne av Agrarreformen av 23 mars 1945-
Skara. Kvarteret Saturnus. Medeltida vikter: Oxe, inv.nr. 5540 till vänster. Frej-häst, Lidköping, i mitten. Frej-häst, Slöta sn. inv.nr. 4530, till höger.
Karlsborg, Rödesund vid sekelskiftet. Sadelmakare Gustafsson och skomakare Birats villa. En gatuhandlare med oxe och vagn. Kortet är från K-A Hanssons album.
'Oxe spänd för plog. Närbild. :: :: ''14081 - Plowing scene near Seoul - Korean farmer in his white costume, Korea.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 315-422.'
Hulud gästgivaregård 1910 Tvärred. Henning Johansson och brorsbarnen Elin och Henry. Oxe drar vagn. Se Tvärred förr och nu sid 227.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Franska Västfrika, 1954. Motiv av Symbol för jakt och fiskeri
Kreatursmarknad vid gården Paulifors (?)
En okänd gårdsplan med en oxe selad till så kallad vandring med okänd funktion framför en ekonomibyggnad. En liten pojk (?) går bakom oxen med en piska. På en bänk står ett stort antal upp och nervända mjölktunnor lutade mot väggen
'Gatuvy, i förgrunden staty och nedanför denna ligger oxar. 1 oxe spänd framför kärra. Gående människor, gatlykta. Vy med hus, byggnader. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5288:1-30. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Jonstorp "Killingsö", ägare Evald Lundgren. Rest av jordkula, där Johannes Larsson och hans hustru Lotta bodde före 1920. De kallades "Jonte och Lotta". De var troligen födda omkring 1850. Johannes var i yngre dar rallare i Norrland. Båda två dog 1929 och begravdes på samma gång. Han kom på slutet till Askebäcken i Grolanda och hon till Storegården, där de dog. Möjligen är Johannes född i jordkulan. De hade 2 kor, 1 oxe, 1 får, 1 gris och hönor. De hade tre barn som dog före dem, troligen i tuberkulos, mellan åren 1910-15. Stället har tidigare varit kringflutet av vatten. Mossen utdikades omkring 1880. Vägen gick åt Brismene.
Johannes och Charlotta Larsson från Killingsö i Jäla. Killingsö, en numera skogsbeklädd ö i Ripelångsmossens nordöstra del av Jäla socken, var från 1800-talets mitt och fram till 1920-talet platsen för en unik torp- och backstugebebyggelse, beläget som det var mitt i ett sankmarks- och mossområde. De sista boende där var: Johannes och Charlotta Larsson. (I folkmun: "Jonte och Lotta"). Johannes var född på Tången i Brismene den 4/1 1846 död 22/1 1929 och Charlotta på Lillegården också i Brismene den 25/4 1848 död 16/1 1929. Båda begravdes samtidigt på Jäla kyrkogård. Valter Börjesson, Trädgården i Slöta beskriver dem som: "Ett strävsamt par som med hjälp av en oxe och Jontes herkuliska styrka hjälpligt försörjde sig på det lilla torpet. Deras båda barn dog i unga år. Johannes föräldrar, Lars Eriksson, född 1810 och hustrun Maria född 1818, kom med familjen till Killingsö 1862. De bodde då i den backstuga vars rester är den i dag bäst bevarade delen av bebyggelsen på ön.
Meny med rätter på Sankta Gertruds gille, troligen Stockholmsutställningen 1897. Texten lyder något moderniserad som följer. Vänster sida: En timlig spis behöver vi visst/ ja låtom oss spisa utan tvist/ Med ro uti fröjd och i glädje/ Vi älskar Stockholm vår gamla stad/ Dess åsyn görer var man så glad/ vi aldrig dess bort-rivande tillstädje [tillåta]. På höger sida står vad gillet serverade: Rätter de där varje dag undfås uti Sankta Gertruds Gillestuga. Dryck av arabiska bönor. Därtill sockerbröd [ett tyskt vetebröd med mycket socker och smör] med litsla [små] rätter/Det nymodiga kalla kaffefrukost. 1 Riksdaler Suden [suden] lax med ? 75 öre Item [detsamma] med oljesås/det fransöske kalla majonäs 90 öre Kokter lax med suden ägg; en kostelig herraspis 1 rdr Kall oxe stekt med jordpärer [potatis] i oljesås med kapris/det engländare kalla Cold Roast Beef 75 öre Kall bräckter skinka med ägg 75 öre Hönspastiller [pastejer] 75 öre Tysk kejserlig frankfurter kröningskorv med pepparrot. 30 öre Bakad fågel med soppar/det fransösiske nämna volauvent aux champignons 35 öre Och må man dricka härtillika mång bägar gott herreöl från Münchens bryggeri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.