gatubelysning
Från 299 kr
Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till hans svärmor Sophie Möllers fastighet i korsningen Järnvägsgatan-Odengatan vid Bremerlyckan. Den kallades även för Kalmar Nya Tändsticksfabrik vilket gjorde att >Fredriksdahls Tändsticksfabrik under en tid kallade sin för Gamla Tändsticksfabriken. L drabbades av en mindre brand 1860 men brann två år senare ner till grunden. År 1864 återuppbyggdes fabriken. Som mest sysselsattes närmare 200 personer, många barn och många hemarbetare. Sonen Axel gick in i rörelsen 1879 och firman fick då namnet J. F. Lindahl & Son. Åtta år senare såldes L till Swedish Match Company och 1893 drabbades L åter av en brand. Produktionen flyttades då till >Gustafsbergs Tändsticksfabrik vid Norra vägen. L återuppbyggdes aldrig.
För boken "Svenska Hem i ord och bilder". Hos Direktörsassistenten vid Gefle Ångväveri Bengt Müller. Vardagsrummet med en tavla av Grünewald hänger över soffan klädd med Josef Franks "Tre öar i Svarta havet"
Edvin Gustafsson , Alf Ohlsson, Göran Örjebrink, Julius Hohensee och Friedrich Wilhelm Müller halar in på trossen vars ände är fastsatt ytterst på hocken. T.v. skymtar lotsbåten som bogserar SVERIGE in till utrustningskajen, d.v.s. hockens östra sida.
Mastboden Friedrich Wilhelm Müller och Lars Göran Jönsson arbetar. Tagling sättes på. Smärting över splitslingen på riggvajer kläs över med tjärad hampmarling med hjälp av klädkul, ty. Bekleidungskeule. Överbliven avfall av marling kallas på tyska schrimps.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Flimmer-fotometer. För mer info se: Müller-Poinllet s. 29?
Plansch med uniform för Armén och Liv- och hustrupper. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Jämtlands fältjägarregemente och Infanteriets jägare. Handkolorerad litografi efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Smålands infanteribataljon och Konungens eget värvade regemente. Handkolorerad litografi efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Göta artilleriregemente och Wendes artilleriregemente. Handkolorerad litografi efter original av Alexander Clemens Wetterling. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Armén och Västgöta regemente. Handkolorerad litografi efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Livbeväringsregemente Borgerskapets infanteri. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Plansch med uniform för Svea livgarde och Andra livgardet. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av Müller 1825.
Färgfabriken Müller och Mann. Bolaget startade sin verksamhet i före detta AB Iris och ET Gleitsmanns lokaler söder om Gutenbergsgatan. Färgfabriken hade ingen större framgång och verksamheten lades ned kring 1911. Lokalerna kom att användas som lager av ET Gleitsmann fram till 1915, då Trelleborgs Gummifabrik köpte upp dem.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av Flimmer-fotometer enligt Beckstein. För mer info se: Müller-Poinllet?
Gävle Ångväveri AB. "Nutida Norrland". Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.