Botorp
Från 299 kr
Linde 14:1
fotografi
Den forna handelsgården Hunnebergsgatan 22 inköptes av Linköpings stad 1956. Ett uttalat motiv var att åtminstone bevara gatuhuset, men underhållet kom likväl att eftersättas. Fotoåret 1961 visar husets dåvarande skick som ytterligare kom att försämras och vid mitten av 1970-talet nå en diskussion om rivning. Gården räddades dock genom ett privat initiativ. År 1977 köptes gården av revisorn Curt Sjödell. Köpeskillingen var en krona och under sakkunning hjälp restaurerades gårdens hus till sin forna glans och färgsättning. Gatuhuset var ursprungligen uppfört 1857 och gårdens äldre benämning "Markska gården" var hämtad från den senare ägarfamilgen Marks von Würtenberg.
På dubbelgården Smedstorps ägor uppfördes i början av 1800-talet Norra och Södra Hagalund, vilket bilden visar den sistnämnda. Periodvis noteras de som "Lilla" respektive "Stora" Hagalund. Stugorna fungerade inte som torp i bemärkelsen dagsverksskyldiga hyresgäster. Istället ska de ses som mer lösligt reglerade bostäder för gårdens personal, hantverkare i socknen och periodvis som så kallade back- eller undantagsstugor för sockenbor med hjälpbehov. Norra Hagalund är sedan länge riven men den södra stugan är väl hävdad och ingår i det kulturreservat som år 2001 bildades vid Smedstorp. Gårdens huvudanläggning byggnadsminnesförklarades redan 1964. Här Södra Hagalund från öster kort efter slutförd restaurering. Foto 1984.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Ladugården till Slattefors herrgård var som sig bör en präktig byggnad delvis uppförd i tegel. En julikväll 1988 eldhärjades olyckligtvis anläggningen i en brand som dessutom kom att visa sig vara anlagd. Lyckligtvis var gårdens djur på bete men den intilliggande logen hade dagarna före branden fyllts med 100 ton hö. Foto 1982.
Med solen i ögonen och en hand om kameran blev resultatet därefter. Ändå en intressant dokumentation av ekonomidelen av Slattefors gård så länge den stod intakt. Idag återstår inget av gårdsbildningen förutom magasinet som flyttats för ny funktion närmare gårdens huvudbyggnad.
Den gamle mannen tycks stå i begrundan men resultatet av nedmonteringen av gårdens gamla parstuga skulle mynna ut i en god lösning. Platsen är Torp Östergård i Rystad och stugan är bestämd att återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping. Där står den ännu under namnet Östra Torp och visar exempel på sin hustyp och som i ålder söker sig ända till 1660-talet. Foto 1948.
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Finbesök på Smedstorp hösten 1946. Vallastyrelsens Lennart Sjöberg och Ebbe Johnson i samtal med Selma Carlsson i dubbelgårdens A-lott. Sällskapet står samlad vid gårdens ålderdomliga visthusbod som var aktuell för flytt till Valla i Linköping. Så blev inte fallet. Gården blev i helhet skyddad och står intakt behållen på plats.
Det var sannerligen torkväder den här dagen när personal från Östergötlands museum besökte Gottorp i Ljungs församling sommaren 1950. Mangårdsbygganden till Gottorp 1:3 ansågs vara uppförd omkring år 1830 men var till synes om- och tillbyggd sedan dess. Gårdens ägare, Hugo och Ruth Isaksson, kunde meddela att byggningen restaurerats 1925 och sannolikt var det då den präktiga verandan kom till.
Kamerahuset läckte ljus vid fototillfället men bilden var vid tiden väl värd att ta. Ågatan 1950, österut i höjd med Huitfeltska gårdens träkropp. Inom kort skulle bildens miljö inte längre vara möjlig att fånga. Nämnda Huitfeltska nedmonterades fotoåret för flytt till Gamla Linköping och övrig bebyggelse revs kort därpå.
Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Bjärges Amy Olsson Danielssons part och Hulda Jakobsson leker gullstäuå, det är lekstuga. Det är inte mycket saker man har att leka med. De har arrangerat sin lekstuga invid gårdens stängsel, men osäkert var var någonstans. Det bör av det öppna landskapet vara uppe på backarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.