Postgirokontorets Undersökningsavdelning på nedre botten. Det närliggande arkivet (tre dagars liggtid). Hyllorna är, genom skenor i golvet, flyttbara i sidled. Ett nytt system för förvaring av inbetalnings- och girokort. Till höger står Thyris Israelsson, som förestår arbetet inom arkiveringen. T.v. Gerd Hålldin.
Från 299 kr
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Vid Lugnet under Herrborum i Sankt Anna fotograferades denna vackra loftbod 1909. Som regel användes loftbodarnas övervåning till förvaring av kläder och husgeråd samt som sovplats för ungdomar sommartid. Undervåningen användes vanligen som visthusbod. Vid tiden för bilden bodde änkan Maja Stina Svensdotter i Lugnet. Möjligtvis är det hon vi ser krumryggad framför boden.
R2-reaktorn i Studsvik. Bassängen och kontrollrummet. Den 9 meter djupa bassängen, som är fylld med vatten, är delad i tre avdelningar. I den bortersta finns reaktorkärnan nedsänkt. Mittpartiet används för förvaring av viss materiel. I avdelningen närmast kameran har reaktor R2-0 placerats.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Knutslskärp: M/1895 i gult och blått silke med guldkanter samt kordong och guldtofsar. Sabeltaska: var dåtidens kartfodral. Namnet kommer av att den bars instikssabel i tre smala remmar. Kartuschlåda: användes för förvaring av ammution. Alla tre avbildade förenålen bars av officerare.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor, 35 meter djup
Göteborgs Örlogsdepå. HM Hjvb 384. Kocken har behov av en islår för förvaring av ömtåliga matvaror. Fartygets civile maskinist och timmerman ombord ses här i färd med att förfärdiga den efterlängtade islåren. Fil lic Gunnar Jonssons undersökningsresa till västkusten juni 1940. 109.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulen skymtar MTB-hallen.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. I bakgrunden: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15. Dessa ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. I förgrunden: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15. Dessa ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulet för ekförvaring skymtar MTB-hallen.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Inventariekammare 2. Byggnaden uppfördes 1843 för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarier då fartygen var avrustade för vintern. Byggnaden har kontinuerligt använts som förrådsbyggnad sen den uppfördes. Skyddsföreskrifter: Enligt regeringsbeslut 29 juni 1995. Byggnaden får inte rivas eller flyttas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. T. v. MTB-hallen. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Slitaget t h. byggdes omkring 1850 och användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15. Dessa ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Tll vänster: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Svenna-Pers stuga från sydöst. T.v Per Johan Seger. Invid stenmuren t.h. syns brunnen med en vattenhink på brunnskaret. Byggnaden var inredd med stuga, förstugam förstugekammare (förr bod och på sistone apterad till kök) samt på andra sidan därom ett brädskjul, avsett till ved och förvaring av diverse. Bland den utanför stående lösegendomen märks främst en dragkärra (utan hjul), en läm, kar, kistor och lårar.
'Bildtext: ''Sedimnetdalgång. Riktning 102.'' I förgrunden liten trähydda med öppning ev. för djur eller förvaring. Stenmurar och gammalt jordbruksredskap. Vy ut över öppna fält, åkrar med stenmur, elledning. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.