Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 Fotografier tagna för Göteborgs jubileumspublikationer Änkemanshemmet på Jungmansgatan 37 i Olivedal erbjud bostad till änkemän med små barn Kvarteret Spejaren År 1911 överlämnade Caroline Wijk ett gåvobrev rörande Jungmansgatan 37 samt 15 000 kronor för dess underhåll
Från 299 kr
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Skånska Cementguteri, SkC lok 12. Loket är uppallat för reparation eller underhåll. Loket är ursprungligen Statens Järnvägar, SJ Pb 316 "Lärkan". 1910 sålt till Johannisberg - Ljungaverks Järnväg, JLJ lok 1. 1916 sålt till Jularbo - Månsbo Järnväg, JMJ lok 1. 1925 sålt till Skånska Cement där det blev lok 12. Sålt till skrot 1929.
CVA och UHF avtackar veteraner. Män sitter vid ett bord. Det är dukat med kaffe och bullar. En blombukett står på bordet. En man överlämnar en blombukett till en annan man. Anders Högfeldt tittar i en bok. Centrala Verkstaden Arboga Underhåll Flyg
UHF 25 år Bakre raden, från vänster: Gunnar Hjort, Mary Schön, Staffansson, Kristina Karlsson, Henry Sönerby, Alfred Aue Pogatchny och Elis Agerlid Främre raden, från vänster: Ingvar Aronsson, Karin Nyström, Åke Thorsén, Erik Olsson och Karl Broman (lite skymd). UnderHåll Flyg CVA, Centrala Verkstaden Arboga
Ångermanland, Trysunda. Gistvallarna, som ligger i omedelbar anslutning till bebyggelsen. Det underhålls inte längre eftersom de moderna nylonnäten inte hängs på tork regelbundet. De används numera mest till att hänga tvätt på tork.
Interiör av den s.k. vapensmedjan på Kronobergs hed. Några män står uppställda för fotografen bland diverse bord, skruvstöd, gevär och andra attiraljer som behövdes för att reparera och underhålla gevären. Till vänster skymtar en kamin och en säng.
Vägkorsning med vaktkur Järnvägstrafik, signalanläggningar och säkerhetstjänst i Stockholmsområdet under 1800-talet. Instruktion för vaktpersonal, se kommentar här nedan. Signalvakten skulle, med biträde av grindvakten, underhålla och reparera grindar, lyktor och "öfriga till vägöfvergången hörande inrättningar"
Väghållningsstenar markerade de vägsträckor bönderna hade att underhålla. Bråtadals sten, gnejs, 0,6 m hög och 0,35 m bred, står vid landsvägen i Vasared. Se Tvärred förr och nu sid 247. Foto: Bertil Gardell 1980.
geisha, fotografi, photograph
Att ha sitt garage på annan plats än vid hemmet var förr en inte helt ovanlig lösning. Äldre tiders bostäder saknade inte sällan faciliteter för en bil. Med 1950- och 1960-talens ökade bilismen uppstod därför avsides garagelängor lite varstans. Vid dessa hade man ofta kollektivt ordnat smörjbrygga och andra anordningar för bilarnas underhåll och reparationer. Här de sedan länge rivna garagen vid Hjulsbro sluss. Våren 1964.
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
Masse har tagit en bild av kyrkans nordsida från kastalruinen. Man ser tydligt att kyrkans underhåll är eftersatt. Väggarna är mörka av alger och lavar. På långhuset och sakristian, som skall vara putsade, har putsen fallit av i rätt stor utsträckning. Faltaket, som kyrkan haft problem med i århundraden, ser någorlunda hyfsat ut, men hur tätt det egentligen var går inte att avgöra från bilden.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Biografen Saga drevs av Gun Kronzells mors farbror och hennes mor Anna underhöll där vid pianot. Saga är Sveriges äldsta i drift varande bio.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.