Flygbombsteorin vid Hårsfjärdsolyckan prövad. Teorin om att några flygplan skulle släppt bomber eller annat föremål vid den fruktansvärda katastrofen på Hårsfjärden den 17 sept. 1941, då 33 svenska sjömän fick sätta livet till, prövades på onsdagen vid olycksplatsen. Krigsrätten lät händelserna passera revy för vittnen, krigsledamöter och personal vid flottan för att pröva denna teori. Två vittnen, som ombord på moderfartyget Svea bevittnade olyckan på 200 m. avstånd, styrmännen C.O. Stockman och K.W. Klingborn.
Från 299 kr
Uppströmsvy mot den gamla kvarnen i Skorpa 1878. Till synes i gott skick. Vid det påföljande sekelskiftet kom den dock att dömmas ut och ny kvarn uppfördes lite längre ned i fallet. Repro av J E Thorin 1920.
Mössebergs sanatorium, guldmedaljering omkring 1927. Övre raden: 1. Wrangel, 2. Kyrkoherde Wetterholm, 3. Dr Frumeri. Nedre raden: 1. Johan Thorin, 2. ?, 3. Kamrer Andersson,4. Matilda Svensson 5. Maria Holm, 6. Karl Gustavsson, 7. Nilsson.
Östergötland. Hanekinds hd. Vists sn. Bjärka Säby. Ladugård. Fot. juli 1902. Fotografiska Pristäflan 1902. 5. Pris, J. E. Thorin Åtvidaberg. Gåva av Sv. Turistföreningen 1938. Acc. nr. 115*1938. Ur Herrgårdar och boställen, Östergötland vol 1.
Småland, Södra Möre hd, Torsås sn. "Toras". "Slotterkarlar vid "Toras" i Slätafly, Torsås socken. Foto d. 5 Juli 1904. Foto af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904. Slåtter, män med liar.
Blekinge län. Östra hd. Angerums sn. Augerums kyrka och kvarnar. Bilden är tagen från bron, som här leder öfver Lyckebyån. Foto. d. 5 juli 1904 af J.E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904. E.U.122294.
Östergötland. Hanekinds hd. Vists sn. Bjärka - Säby. Ladugården. Fot. Atelier Jaeger, Sthlm o. Joh. E. Thorin, Åtvidaberg. Neg. gåva av E. Lundquists bokförlag. Acc. nr. 150*1935. Ur Herrgårdar och boställen, Östergötland vol 1.
Hjuldon för åktransport. Östergötland. Bankekinds hd. Åtvids sn. Åtvidaberg. Baroniet Adelswärd. "Färdiga att resa från marknaden". J.E. Thorin foto . 29. 3. 1902. Autodidakt. Svenska Turistföreningens Fotografiska Pristäflan 1902 3.e Pris.
Östergötland. Bankekinds hd. Grebo sn. Baroniet Adelswärd. "Familjegrupp vid Klint under Stäckö. Föräldrar, barn och barnbarn. Bilden synes mig intressant i etnografiskt hänseende." Foto J. E. Thorin Åtvidaberg. Autodidakt. 7 Sept. 1902. Svenska Turistföreningens Fotografiska Pristäflan 1902. 3.e Pris. Föreningens uteslutande reproduktionsrätt. Gåva av Sv. Turisföreningen 1938. Acc. nr. 115*1938. Ur vit syrafri kartong STF:s pristäving 1902 +div. stip. 1904.
Östergötland. Hanekinds hd. Vists sn. Bjärka - Säby. Vestibulen. Fot. Atelier Jaeger, Sthlm o. Joh. E. Thorin, Åtvidaberg. Se: Svenska Slott o. Herresäten. Ny samling 1932-33. Neg. gåva av E. Lundquists bokförlag. Acc. nr. 150*1935. Ur Herrgårdar och boställen, Östergötland vol 1.
Blekinge. Östra hd. Lösen sn. Lösen. ""Kinka" och hennes stuga. Lösen i Lösens socken, Blekinge län. Hennes rätta namn är Karin, "Mor Kinka" är känd i trakten för sin originella klädsel och sitt humör". Foto d. 10 Aug. 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T. F. Fot. Stipendium 1904.
Småland. S. Möre hd. Torsås sn." Fattig begrafning å Torsås kyrkogård, Kalmar län. Den döde var en fattig båtsman, som i många år "tjänat kronan". Anhöriga ägde han icke, de var förut döda. Medlidsamma grannar följde honom till grafven." Foto d. 9 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904. Gåva av Sv. Turistföreningen 1938.
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.