LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Sterner

Antal träffar: 514
Strömdalen

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Stenbackens skola.

Gösta Johansson från Ingelstorp, Trollhättan 1918-07-09, Sven Simonsson från Öresbo, Hjärtum 1918-06-09, Erik Simonsson från Öresbo, Hjärtum 1920-04-09, Gustav Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), Hjärtum 1915-10-10, John Olsson från Stenbacken, Hjärtum 1920-09-26, Nils Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1918-01-09, Oskar Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1918-08-15, Sven Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1915-05-14, Bertil Andersson från Öresbo, Hjärtum 1918-07-13, John Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1916-12-08,  Erik Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1919-07-26, Simon Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1913-08-28, Karin Steiner från Ingelstorp (Lunden), Bjärby 1913-08-02, Gunnar Andersson från Öresbo, Hjärtum 1914-07-31, Hedvig Samuelsson från Utby (Vallensberg), Hjärtum 1920-06-16, Herbert Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1913-08-28, Hildur Samuelsson från Utby (Vallensberg), Uddevalla 1917-10-10, Agnes Gustavsson från Hagen, Hjärtum 1916-09-04, Lärarinna Hildur Jakobsson, Norra Ving 1887-04-07, Sigrid Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1915-06-25, Edit Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), Hjärtum 1917-10-03, Artur Rödlund från Sandviken, Forshälla 1916-01-16, Dagmar Jakobsson från Stenbacken, Vetlanda 1919-10-22, Lars Steiner från Ingelstorp (Lunden), Karaby 1916-06-12, Ingrid Andersson från Arnstorp (Torpängen), Hjärtum 1920-01-31, Ida Magnusson från Utby (Grankasen) 1915-03-28, Herta Jakobsson från Stenbacken, Hjärtum 1921-10-28, Edit Steiner från Ingelstorp (Lunden), Friel 1920-07-11, Arvine Frisk från Brevik, 1915-03-07, Svea Steiner från Ingelstorp (Lunden), Karaby 1914-09-22, Agnes Johansson från Brevik, Hjärtum 1918-08-05, Gudrun Samuelsson från Utby, Hjärtum 1914-12-28, Margit Lindberg från Ingelstorp, Lundby 1919-03-22, Ellen Alexandersson från Ingelstorp, Hjärtum 1916-04-01, Ingrid Gustavsson från Hagen, Hjärtum 1914-10-04.

Stenbackens skola. Gösta Johansson från Ingelstorp, Trollhättan 1918-07-09, Sven Simonsson från Öresbo, Hjärtum 1918-06-09, Erik Simonsson från Öresbo, Hjärtum 1920-04-09, Gustav Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), Hjärtum 1915-10-10, John Olsson från Stenbacken, Hjärtum 1920-09-26, Nils Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1918-01-09, Oskar Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1918-08-15, Sven Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1915-05-14, Bertil Andersson från Öresbo, Hjärtum 1918-07-13, John Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1916-12-08, Erik Jonsson från Arnstorp, Hjärtum 1919-07-26, Simon Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1913-08-28, Karin Steiner från Ingelstorp (Lunden), Bjärby 1913-08-02, Gunnar Andersson från Öresbo, Hjärtum 1914-07-31, Hedvig Samuelsson från Utby (Vallensberg), Hjärtum 1920-06-16, Herbert Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1913-08-28, Hildur Samuelsson från Utby (Vallensberg), Uddevalla 1917-10-10, Agnes Gustavsson från Hagen, Hjärtum 1916-09-04, Lärarinna Hildur Jakobsson, Norra Ving 1887-04-07, Sigrid Samuelsson från Läresbo, Hjärtum 1915-06-25, Edit Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), Hjärtum 1917-10-03, Artur Rödlund från Sandviken, Forshälla 1916-01-16, Dagmar Jakobsson från Stenbacken, Vetlanda 1919-10-22, Lars Steiner från Ingelstorp (Lunden), Karaby 1916-06-12, Ingrid Andersson från Arnstorp (Torpängen), Hjärtum 1920-01-31, Ida Magnusson från Utby (Grankasen) 1915-03-28, Herta Jakobsson från Stenbacken, Hjärtum 1921-10-28, Edit Steiner från Ingelstorp (Lunden), Friel 1920-07-11, Arvine Frisk från Brevik, 1915-03-07, Svea Steiner från Ingelstorp (Lunden), Karaby 1914-09-22, Agnes Johansson från Brevik, Hjärtum 1918-08-05, Gudrun Samuelsson från Utby, Hjärtum 1914-12-28, Margit Lindberg från Ingelstorp, Lundby 1919-03-22, Ellen Alexandersson från Ingelstorp, Hjärtum 1916-04-01, Ingrid Gustavsson från Hagen, Hjärtum 1914-10-04.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår