Christian Sjögréen porträtterad i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Född, uppvuxen och verksam i Jönköpings län, där han från 1860-talet fungerade som brukspatron i Mariannelund. Tillsammans med hustrun Ulla Maximiliana hade han åtminstone 12 barn, varav dottern Ottilia kom att gifta sig Johan Adolf Stånggren och bosätta sig i Linköping. Enligt notering ska även Christian en tid disponerat bostad utmed Drottninggatan i Linköping, dock oklart var.
Från 299 kr
Olavus Persson. Död 1892. Hade Sörgården (nv) i tre år innan han köpte i Bålerud (söder om Ek's). Då hustrun gick bort 1896 tog mormor hand om de båda barnen Ester och Theodor(Franzén). Hon var också farmor till Bertil Jansson, Bålerud. Hon och hennes familj bodde då i "nya" stugan - t.h. på bilden med nr ...... ,- som uppfördes på 1880-talet. Den gamla byggnaden (hembygdsföreningens) stod kvar här till år 1956 "Farmor" = "Farfar" = Jan Gustav Larsson
"Backåkers" i Sörbo. Från vänster: Jonas, född 1887, Lars född 1888, Karin född 1866, Theodor född den 17 september 1893 och död den 7 september 1975 samt Johan Jonsson, född 1827. Johan Jonsson gifte sig med Anna Jansdotter (född 1818, död 1881) från "Utigårds" i Östansjö. Hon var hans första hustru och var syster till Hans Jansson. Johan och Anna förblev barnlösa. De byggde och köpte "Berget" (Lindbergs) i Östansjö av Hans Larsson från "Oppigårds" i Östansjö. Johan Jonsson sålde sedan till målaren Per Lindberg och hans hustru Anna år 1889. Johan Jonsson var farfar till Gunnar Backåker i Sörbo. Han flyttade till "Backåkers" i Sörbo efter det att han sålt "Berget" i Östansjö.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
Borgmästare Anders Frick och hustrun Hedda.
Mjölnare Karl och hustrun Anna Olsson
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna har identifierats vara makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna får vi anta är makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
Enligt påskrift porträtt av tobakshandlaren Nacklarin[?]. Vid genomlysning, se bild 2, snarare Nachreij. Rimligtvis densamme som: Christoffer Fredrik von Nackreij. Född i Rogslösa 1806 som son till hovrättsrådet Ture von Nackreij och dennes andra hustru, Juliana Ulrika Gyllenram. Volontär vid Västgötadals regemente redan från 6 års ålder. Vidare följde han en militär karriär till avsked som underlöjtnant 1836. Därefter tobakshandlare i Linköping i kompanjonskap med tobaksfabrikör Jon Asklund. Gift 1829 med Margareta Horn af Åminne, född i Slaka 1792.
Text på kortet: "Gustafsberg". "Gustafsberg vid Uddevalla är inte endast Sveriges äldsta badort utan dess ryktbarhet härleder sig i minst lika grad från den för tiden unika internatskolan, som år 1776 där inledde sin verksamhet till gagn för "Bohusläns fattiga pojkar". Gustafsberg hette före 1774 Baggetofta och ägdes av skeppsredaren och handelsmannen Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina, född Hegardt. Makarna var barnlösa och testamenterade hela sin betydande egendom till en barnhusstiftelse. Konung Gustaf III stadsfäste donationsbestämmelserna och förlänade platsen namnet Gustafsberg. Barnhusskolan började sin verksamhet 1776 och meddelade undervisning i latin, moderna språk, matematik o.s.v. samt även musik. Såsom internatskola med egna lärare upphölls verksamheten till 1924. Numera är den förvandlad till skolhem, och eleverna undervisas i Uddevalla läroverk. På 1720-talet upptäcktes Baggetofta hälsobrunn, och den besöktes 1746 av Carl von Linné, som därom berättar i sin Wästgöta-resa. Såsom badort anses Gustafsberg kunna räkna sina anor från 1774, och därmed är den vårt lands äldsta. Sin glanstid upplevde badorten under förra hälften av 1800-talet, då kungligheter, adel och andra framstående kvinnor och män besökte Gustafsberg, och där drack hälsa ur surbrunnen. Efter att under många år ha legat gömd under badrestaurangens golv har brunnen nu gjorts tillgänglig, och idag kan man åter "dricka brunn" på Gustafsberg. Numera är den 200-åriga badorten livligt frekventerad. Den bjuder modern komfort i historisk mjljö och är en kostbar västkustens pärla, som skyddas inte endast av Barnhusdirektionen utan också av vårt lands högsta kulturvårdande myndigheter".
Boställe under Jönköpings indelta infanteriregemente I 12, soldattorp i Gissnabo, Smedsbo, Tranås. Vicekorpral Karl Oscar Lundin med sin hustru Helga Kristina Karlsdotter utanför sitt soldattorp i närheten av Tranås. Karl Oscar Lundin tillhörde Norra Vedbo kompani, Jönköpings regemente. På bröstet har han en svärdsmedalj. I stugan föddes sju barn mellan 1893 och 1905.
Per Johan Johansson och hans fru Maria Katarina "Maja Kajsa" (född Larsdotter). Per Johan Johansson var född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland. Son till Johannes Pettersson och Ällika Olofsdotter. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Död 4/12 1921 i Hardemo, Närke. Gift med: Maria Katarina "Maja Kajsa" Larsdotter (kallades "Maja Kajsa"), född 7/4 1849 i Bellefors. Dotter till Lars Carlsson och Cajsa Magnusdotter. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Bilden är en avfotografering av ett foto som tagits vid parets hem i Tälle ca 1915. Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Disponent vid Singers filial i Kalmar. Louis Graumann, till Kalmar inflyttad tysk (morbror till Fru Toni Ekstrand) Hans hustru Emilia ( f. Ahren,syster till fru Jenny Modig) Sönerna Birger och Valter ( den ene överste , bosatt i Stockholm,. Den andre banktjänsteman bosatt i Malmö.) Döttrarna Linnea, Toni och Karin?. En gift med apothekare Modig. En av dem änka efter Lektor Gusten Witt, Linköping. Fru Emilia Graumann lever ännu våren 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.