Tyngdlyftarreportage 31 januari 1966 En pojke i fjortonårsåldern lyfter en skivstång i höjd med axlarna inne i en träningslokal. Han sysslar med tyngdlyftning. Han är klädd i tröja och shorts. Bredvid honom i bakgrunden står en annan äldre pojke klädd i T-shirt och shorts. Fem andra skivstänger ligger utplacerade på golvet.
Från 299 kr
Män i arbete vid maskin, KM 2 klipp. Lyfter över bunten med kartong. Lägger kartongbuntarna på en pall. Arbetspassen var c:a en halvtimme, det var ett tungt arbete och man orkade inte hålla på under längre pass. Byggnad 6, pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Fotomontage med porträtt av Herman Rodhe och som bakgrund sannolikt trädplanteringen på Påskberget. Porträttet är troligen från slutet av 1800-talet och naturbilden från 1930-1940-talet. Herman Rodhe föddes 1825-06-10 och dog 1902-05-09. Intresseföreningen Småfoglarnes vänner bildades 1870 av rektor Herman Rodhe. 1872 började han tillsammans med sina skolelever att plantera på de kala Påskberget strax sydväst om Varbergs stad. Syftet var att fjärma fågellivet och lära barnen att värna om djur och natur. På den tiden jagades småfåglar som rent "söndagsnöje" och bon plundrades på ägg. Föreningar bildades under detta namn landet över som en motrörelse till detta beteende. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930- 1940-talen.
Automatisk linjeblockering Vid järnvägsspåret mellan Stockholm C och Järna Linjeblockering, även fjärrblockering, är i Sverige ett uttryck inom säkerhetssystemet för järnvägar och innebär att om ett tåg befinner sig på en spårsträcka, så blockeras andra tåg från att komma in på samma sträcka. Linjeblockeringens ursprungliga syfte var främst att hindra ett efterföljande tåg att komma för nära ett framförvarande tåg (på samma spårsträcka) och att hindra ett mötande tåg att komma in på sträckan. På senare år har syftet även varit att öka spårkapaciteten genom att låta tågen gå tätare.
Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964
Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.