Motiv från Brinkbacken i området Vimanshäll söder om Linköping. Snön låg djupt när fotografen passerade en vinterdag 1901, till glädje för barnen som hade lyckan att för linköpingsmått bo invid en rejäl kälkbacke. I bakgrunden ligger hus utmed dagens Hällgatan. Bostadshuset i mitten har upplysningsvis flyttats till friluftsmuseet gamla Linköping.
Från 299 kr
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Post mortem-porträtt av Esther Wallin. Dotter till lasarettsläkaren i Vadstena, Axel Wallin och hans hustru Amalia Wallin. Flickan var parets förstfödda barn, men lyckan bestod endast i 1 år, 10 månader och 26 dagar. Tyfusen släckte hennes liv den 17 februari 1874.
Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
kvinna, fotografi, photograph@eng
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia tärnor som är i tonåren står inomhus i ett klassrum i en skola. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Lamporna i klassrummet är släckta. Publiken i form av en skolklass sitter stilla i sina skolbänkar och betraktar Luciatåget som står uppställda framför dem samt vid sidorna av klassrummet.
Hilma Andersson på besök hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Hon var född i Drothem och tjänade en tid i vuxen ålder som piga i Börrum och Gryt. Under åren 1910-1914 provade hon lyckan i Stockholm, för att under sistnämnda år flytta till Sankt Anna och vidare ingå äktenskap med fiskaren Einar Andersson och bosatte sig i Fiskaretorpet under Engelholm. Om den angivna dateringen stämmer är hon här på besök kort före sitt beslut för ett liv i Sankt Anna.
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
Centrumhuset under byggnation vid Frölundagatan i Mölndals centrum på 1970-talet. I bakgrunden till vänster ses även bebyggelse vid Storgatan. Byggnationen i bildens högra sida: närmast kanten: långa huset med gatunummer 20 och 22. Därefter Lyckan, nr 24. Stora fyrkantiga gaveln: "Biljarden" kallades huset och borterst syns Joel Jacobsons Järn. I horisonten skymtar Idrottshuset. Det röda huset till vänster, innehöll under sin tid Dolemans Bageri, Berghedes Blommor och Kiosk, senare även efterföljaren till Joels Järn.
Lärarinnan Berta Engström (fotografens mor) i Sällstorp sitter med fyra skolbarn i sitt eget finrum vid ett bord med duk på. "Det regnade så det kom inte så många elever." Flickan till vänster närmast kameran heter Hulda, Toesa Holmåkra, pojken vid väggen heter Herman Johansson, Horses och pojken till höger är Ragnar Johansson, Swes Holmåkra. Eleverna har var sin skrivtavla och mot krukväxten i mitten lutas smala häften. Vid dem står tre små korkförsedda apoteksflaskor med innehåll. Rummet har olika tapeter på ömse sidor om fönstret och på bonaden står det: "Med glädtigt sinne i fredligt tjäll, vi lyckan önska till livets kväll." Trasmattor pryder golvet.
Växjö, 1947.
Här ser vi tröskhuset med den tillbyggda boden. Bakom ligger ladan, vars port finns i hörnet. T h en hoimd med lucka och sedan troligen stallet med dubbla spiltrader, sedan porten till genomkörseln med tillgång till höloftet. Stallet har en ovanlig ytterdörr. Man ser att tröskhusets brädklädnad är av mycket ålderdomlig sort. De lodstående bräderna är infogade i spunningar, uthuggna spår i takstolarna och uppe i hanbalkens undersida. Det trekantiga gavelfältet ovanför hanbalken har motsvarande bräder liggande, fast de översta har ramlat ur. En intressant detalj är det ursågade lilla hålet mitt i gavelfältet. Det är ursågat för att ladusvalan skulle kunna komma in. Kunde inte svalan komma in, kunde inte heller lyckan komma in till gården!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.