Tännäs 174:1
Från 299 kr
Tännäs 896
Tännäs 181:1
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Pensionärslunchen, 3 mars 1966 På bilden centralt syns det en äldre dam och en äldre herre vid ett matbord på en restaurang. Damen har glasögon på sig och hon är klädd i klänning med en brosch i form av en blomma på. Herren bredvid henne är klädd i en mörk kostym, en ljus skjorta med slips. Han har en borstliknande mustasch. Ytterligare en herre sitter till höger i bild. I bakgrunden skymtar serveringsdisken med glas, koppar och fat i montrar. På bordet ligger en rutig duk. Där finns också tillbringare med mjölk, glas med mjölk i samt tallrikar fyllda med mat, knivar och gafflar. Pensionärerna är i full färd med att äta.
Bostadshus, familjegrupp fem personer. Romsk familj (zigenarfamilj) från Löa. Dem bodde vid den nedlagda hyttan, för det var neutralmark. Mannen sysslade med förtenning - ett sätt att lägga tenn på koppar. Det var vanligt att romer (zigenare) kom till byn och sysslade med förtenning. På många ställen blev dem bortmotade, men i Löa var dem accepterade. Där kunde dem bo månadsvis. Dem fick betalt för deras arbete och även lite mat, höns, frukt, potatis. Dem fick också rester av träkol för att elda i kaminen som de lagade mat på.
Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.