Hammars glasbruk, interiör, en man.
Från 299 kr
Hammars glasbruk, interiör, tre män.
Hammars glasbruk, interiör, två män. Mannen längs fram är Isak Karlsson f, född 1917-10-22 och död 1988-05-29. Han anställdes vid Hammars Glasbruk 1956-04-19. På bilden står han vid kylröret och synar glasflaskorna för ev skador och fel, bl a "tuppapinne".
Hammars glasbruk, interiör, två män.
Hammars glasbruk, fabriksbyggnader. Bostadshus och kyrkobyggnad till höger på bilden.
Hammars glasbruk, interiör, tillverkning av lådor.
Hammars glasbruk, interiör. Lastning av flaskor, en man.
:: Ubåtstillverkning av ubåt typ Västergötland\\\\anm neg ingår i en serie om 26 st varav endast det första V 96666 scannats/gp
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
Nederluleå 627:1
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin, den enda nu ovan jord synliga lämningen efter Getakärr som föregick Varberg. Det var troligtvis under tidigt 1300-tal och norskt styre som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan. I slutet av 1200-talet uppfördes denna kyrka av gråsten i Getakärr, ungefär samtidigt som en borg byggdes uppe på vårdberget någon kilometer söderut. Under den arkeologiska utgrävningen av kyrkoruinen 1937 hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer och visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick museichefen Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden. Läs mer i artikeln "Getakärr - den medeltida staden under Varberg" av Eric Knutsson här: https://digitaltmuseum.se/021188571389/getakarr-den-medeltida-staden-under-varberg Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.