Planen framför verkstaden sedd från öster. I bakgrunden en förrådsbod och en gammal upplagd fiskebåt. Detalj med förrådsboden och fiskebåten. Vid bodens dörr båtbyggare Madsen med fru, docent Hasslöf, museumsinspektör Henningsen och ingenjör Crumlin-Pedersen. Christian Madsens båtbyggeri. Foto N(ils) Nilsson aug (19)64. Danmark, Själland, Lynaes.
Från 299 kr
1. Släthyvel eller putshyvel. Använd till att "länna borden" dvs putshyvla bordkanterna, lanningarna. 2. Rivhyvel eller dragoxe. Använd till att hyvla borden med sedan de blivit tillhuggna eller täljda med täljyxa och hyvlade med 3. 3. Skrobhyvel. Tillhör båtbyggare K.A. Viklund
Båtbyggare K. Anton Viklunds boningshus, bagarstuga och uthuslänga. Stället heter Bjurberg under Gärde by 3:13. det upptogs av V:s mor och hennes första man såsom soldat nybruk under Gärde by. V. köpte stället efter modern när han gifte sig. det omfattar 10 hektar mark. Knappt 1 ha är odlingsbar jord, resten är skogsmark.
Skrivet på vidlimat papper: Lotsförman Holmströms båt vid lotsbryggan i Påskallavik. Båten byggdes med raka av båtbyggare Jonsson på Veckholm, Mönsterås. Ombygd och försedd med akterstäv 1908 eller 1909 av fyrvacktare Bäckström på Dämman. Motor, 3* hkr, insatt 1917, däck och skvättbord 1926. Foto Hasslöf 1951.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Vånevik. Fiskebåten Rubert av Vånevik. L 8,10 m, 27 fot. Br. 9 fot 10 tum. Byggd i oskarshamn 1937 av båtbyggare Pevén för fiskaren Karl Engström, Vånevik. E. brukar den till fiske med laxgarn och sillgarn kring Gotland och i södra Östersjön. denna typ och storlek är numera vanliga i trakten. Söderut och i Blekinge är de ofta något större.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Skrivet på vidhängande papper: Garnering och skott, halvfärdiga, i den klinkbyggda galeasens skrov. t.h. den skicklige båtbyggaren Anders Mattson. Båten är KARL - Bohus malmön. Fotograferat av: Humbla Fotot är taget: 1930
Fröbergs Båtvarv, Lidingö. Drag. Demonstration av användningen av båtbyggare Bengt Johanssons, sthlm. drag är ett specialverktyg för tillverkning av båtar utan not. Det flata benet på draget trycks mot det fasta bordet i bordläggningen. Draget dras längs bordkanten. Det spetsiga benet ristar då en linje på det bord som skall sättas fast. Linjen överens stämmer med kanten på det fasta bordet. Sedan tas det lösa bordet bort och hyvlas ner till ritsen. Kanterna på det fasta och det lösa bordet stämmer då överens och notet försvinner.
Firande av att Getterön inkorporerades i Varberg, nyårsafton 1941. Från vänster: hemmansägare Anders Eliasson, hr Anders Larsson, fiskaren Reinhold Hansson, f. båtbyggaren Karl Eliasson, hemmansägare Anders Larsson, muraren Alfred Antonsson, samt fiskaren Gunnar Nilsson, samtliga från Getterön. Tredje från vänster i närmsta bänkraden är rådman Nils Bramstång, Varberg. Fotograferat i Församlingshemmet kv Kyrkoherden 3, Varberg.
Båten byggdes i ett uthus till bondgården "Nailsa" utav bonden och båtbyggaren Nils Severin Johansson. Denna båt med namnet Torvald FG 15 var hans största båtbygge. När båten var färdigbyggd rullades den ca. 100 m ned till stranden. Ortens fiskare, bönder och drängar, totalt över 20 man assisterade vid sjösättningen 1905 vid Koggebryggan i Stranninge. Från Fiske-Historik pärm A, av G Heikenberg. Bild 3: Femte mannen från höger med vit skjorta och en spann i handen är "Kärra-Johan", som beställt och var ägare till båten. (Uppgift från sonen kommunalrådet Erik Gustavsson i mars 1998)
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.