teckning, karta, ateljé
Från 299 kr
utsikt, uteservering, stad
barn, julgran, pojke, flicka, flickor, grupporträtt
Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen 40-talet och framåt. Löfskomonter II, Kläder och leksaker från 1940-50talet. Slangbella, Tallrik, kopp, fat med motiv ur Walt Disneys film om Snövit, Kläder. Barnvagn och ovanför barnvagnen Damhatt från 1940-talet. Barnteckningar från 1940-talets mitt.
Kopparbergs skola, 1 mars 1967. En lärarinna som sitter i ett klassrum. Hon är klädd i en vit blus och en svart veckad kjol. I bakgrunden hänger en anslagstavla med varje bokstav i alfabetet, barnteckningar m.m. Fröken Karin Flodström
"Hitta på Liseberg" rätt och fort som brevbärare skulle fjorton 12-åriga pojkar göra. De representerade sju ungdomsgårdar i Göteborg, belägna inom var sitt postutdelningsområde. Med sina resp. postutdelningsområdens beteckningar på magen gällde det för dem att dela ut tio brev med adresser inom Liseberg. Här är samtliga deltagare.
Fyra herrar från Göteborgs Kungliga Segel Sällskap: längst t v Fritz Schéel, i mitten oidentifierad person, näst längst t h Gunnar Carlsson samt i h kanten Birger Jonsson. Att bilden tagits 1935, som anteckningen på baksidan gör gällande, har inte kunnat bekräftas.
Kopparbergs skola, 1 mars 1967. En lärarinna som sitter i ett klassrum i en skola i Kopparberg. Hon är klädd i en vit blus och en svart veckad kjol. I bakgrunden hänger en anslagstavla med varje bokstav i alfabetet, barnteckningar m.m. Fröken Karin Flodström
Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf vid arbetet”. Troligen är det Oscar Nordbloms bror konstnären Gustaf Nordblom (antog namnet Apelblom) som här utför en väggmålning som enligt anteckningen kalllas ”Gammal fiskarstuga”. Varken årtal eller fotograf är angivet. Dock fick han år 1900 sonen Gustaf Oskar Emil, som också förefaller ha kallats Gustaf (se bildnr VMA11538_21). Möjligen blev han också konstnär och är mannen på bilden. Målningen på bild VMA11538_24 föreställer hamnen i Nantucket, Massachusetts USA, utgångspunkt för den valfångarbåt som berättaren befinner sig på i romanen Moby Dick författad av Herman Melville. Detta förklarar sannolikt bild nr VMA11538_24: ”Första panel, Valfångare”, också en väggmålning. Gustaf d ä emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes, men emigrerade efter ett par år för gott.
skeppsporträtt, fotografi
fotografi, skeppsporträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.