Almoge i Karelen. Les Paysans de Karelie..[Bild]
Från 299 kr
Tingshuset i Lenhovda. Tingssalen. Anno 1408- 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Tingshuset i Lenhovda. Anno 1408- 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Almoge i Leksand uti Dalarne. Les Dalekarliens près de Leksand..[Bild]
Ask
Tingshuset i Lenhovda. Matsalen på tredje våningen. Anno 1408 - 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Tingshuset i Lenhovda. Vittnesrummet, där vittnen fått sitta och vänta på att kallas in. Anno 1408 - 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Tingshuset i Lenhovda. Häradshövdingens matsal. Anno 1408 - 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Tingshuset i Lenhovda. Häradshövdingens ämbetsrum. Anno 1408- 8 december 1970, så långt tillbaka i tiden som urkunderna når, har allmogen i Uppvidinge härad samlats till laga ting i Lenhovda.
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.