'Monterad häger. :: :: Text till bilden: ''Hägern, en lika ståtlig som storväxt vadare, är likasom största antalet af dem en en fogel, som lemnar oss om hösten och först återkommer, då isen smält. Han söker sin föda i vatten af fisk och andra vattenkräk. Der står eller vadar han tidt och ofta upp öfver hälarna och är en särdeles skicklig fiskare. Han bygger sitt bo i skogshult högt upp i trädens kronor, hvarest man då oftast träffar många par t.o.m. i samma träd. Deri liknar han således äfven den s.k. råkan, hvilken ock bildar stora kolonier. Mellantåns klo, som invändigt är kamlikt tandad, utmärker detta slägte, som räknar ett stort antal arter både i gamla och nya verlden. Den starka böjningen på halsen är ock egendomlig, men framförallt är denna fogel i flygten nästan oigenkännelig, emedan den derunder håller halsen så tillbakadragen, att, om ej de långa benen röjde honom, man lätt skulle anse honom för en örn eller dylikt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Månterad blåråka, sedd från ryggsidan med vingarna utbredda. :: :: Text till bilden: ''Blåråkan är en af vårt lands vackraste foglar. Hon träffas i löfskogar i det södra och mellersta Sverige och finnes, ehuru sparsamt, äfven i Göteborgs grannskap, t.ex. vid Lerje. Hon är ock en av våra skyggaste, så att blotta åsynen af menniskan, jagar henne högt öfver skogen, hvarvid man får höra ett simpelt rack rack. Om hösten far hon till södern, men då sipporna nyfiket titta på majsols gång, hela dagen lång, då ha vi henne åter. Hon bygger sen sitt bo i ett ihåligt träd och lägger deri 4-6 hvita, glänsande ägg. Blåråkan lefver mest af insekter, maskar och sniglar, men blir sjelv ej sällan uppäten, då hennes kött är ganska välsmakande. Ty icke sker det för hennes fagra yttre, som är en prydnad för skogen, ej heller derföre att hon bidrar till att rensa den från skadedjur.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'1 mitten monterad babian och 2 monterade markattor. :: :: Text till bilden: ''Babian (den mellersta) och tvenne markattor, alla från gamla verldens tropikländer. Eget nog skiljas gamla verldens apor bland annat genom sitt nakna säte med lätthet från dem, som tillhöra Amerikas. Amerikas apor har dock merendelen? En mot spetsen undertill naken svans som de begagna såsom en femte hand. Babianer förekomma i nordöstra Afrika oftast i högländerna, och plundra de planteringar på melonder och andra smakliga frukter. Man vill veta, att det då utställda vakter mot öferraskningar och allvarsamt aga den kamrat, som ej fullgör sin pligt, likasom att frukterna bollas från den ene till den andre. Babianernas huvud, som har likhet med hundens, och hos somliga arter med lysande färger prydda ansigte, ger honom ett mindre behagligt utseende. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad orre. :: :: Text till bilden: ''Orren, med sin klufna stjert, är derigenom väl skild från våra öfriga arter af slägtet. Hos honan är likväl detta mondre märkbart. Han finnes ganska allmänt i hela vårt land både i skogar och i skoglösa men vilda trakter, men helst nedslår han sina bopålar der, hvarest björken växer till större träd. Han går ej så högt upp i fjellen eller mot norden som tjädern och öfverskrider ej granens region, då denna art deremot är allmän, så långt upp som furen bildar skog. Om vintern äter han björkknopp, annars späda blad och bär af flerfaldiga slag. Särdeles efterfrågad för köttet, eftersökes han flitigt af vår landtbefolkning, men då han likasom så många andra hönsfoglar bringar till verlden en stor skara af ungar, är han ej så lätt att utrota, om ock många orter finnas, i hvilka äfven denna prydliga skogsfogel numera saknas. Denna hans stora fortplantningsförmåga gör ock, att orren inom loppet af 3-4 år hastigt förökar sig å en ort, der han nästan är utskjuten, blott man skonar honom och ej i otid förstör ynglet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad silverfasan, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Silfverfasanen, likasom de öfriga arterna af detta praktfulla fogelslägte, tillhör Asiens varma trakter, i synnerhet China. Slägtet utmärker sig bland annat genom sina långa, hoptryckta stjert och sina nakna kinder, arten genom sin ofvan hvita under till svarta färg. Slägtet har fått sitt namn efter floden Fasis, som utfaller i Svarta havet, hvarifrån en annan art, den vanliga fasanen, af Argonauterna skall hafva blifvit förd till Grekland för omkring 3000 år sedan. Sistnämda art är numera på många ställen allmän i Europa och underhålles i så kallade fasanerier. Sådana hafva äfven blifvit anlagda i Skåne af ett par jagt- och fogelvänner, och det hafva framgång. Liksom bland de flesta hönsfoglar är hannen särdeles utstyrd och större än honan. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad ibisfågel. :: :: Text till bilden: ''Den helige ibis förekommer i Afrika och infinner sig sim flyttfogeli Egypten, när Nilen stiger, samt dyrkades der fordom. Han uppföddes och vårdade si templen, men då han dog, balsamerades han och insattes i enkom åt honom inrättade grafhvarlf. Foglens bild upptogs bland egyptiernas skrifttecken, hieroglyferna,, och, om någon menniska dödade en ibisfogel straffades hon med döden. Hela detta fogelslägte, som räknar många arter, tillhör varmare klimat och uppehåller sig vid sjö- och flodbäddar, der de söka sin föda, som består af åtskilliga små vattendjur. En svartaktig art, som är ganska allmän i södra Europa, förirrar sig någon gång äfven till vår nord och har flera gånger blifvit skjuten. I Sydamerika finnes en af lysande, högröd färg.''Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad näktergal, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Näktergalen står ej i våra (Göteborgstraktens) lundar. Hans förtrollande tonmålningar förklinga ej vid, samljuda ej med våra bäckars brus. Här får vi ännu i sena vårqvällen vanligen ta till tack med kornknarrens arp-snarp, med källfröns qua-ak, men hitförom näktergalsägg från södra Sverige och läggom dessa under andra småfoglar. Försöket är mödan värdt. Det händer, att näktergalungar på så vis kläckas äfven i våra bygder, till hvilka de utom tvifvel sen skola återvända. I vestra Sverige går näktergalen upp till Halland. I östra förekommer han till och med på Gottland. I trakten af Christianstad är han särdelses talrik och bygger i trädgårdarna invid sjelfa staden. Han är bekant äfven för sin stora nyfikenhet. Ett ovanligt föremål, der han vistas, t.ex. en bit papper, undersöker han noga. En gillörad slagbur berövar honom friheten för samma nyfikenhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad fiskljuse. :: :: Text till bilden: ''Fiskljusen är en af våra större roffogelar, bland hvilka han bland annat utmärker sig genom sina äfcen undertill kullriga klor. Sommartiden se vi honom ofta öfver åar och insjöar. Vintern, som här sätter en islom för hans visthus, förjagar honom dymedelst till sydligare länder. Från Skånes slättter långt upp i Lappmarken är han ej sällsynt. Allmännast förekommer han dock i våra mellersta landskap och mest i de östra. Han bygger och bor i höga träd, oftast i grannskapet af något vattendrag och lefver nästan uteslutande af fisk. Då han utsett sitt byte i böljan, stannar han i luften på sina uppåtböjda, flaxande vingar och med nedåtsträckta ben, tills han äntligen hastigt nedstörtar och griper sitt offer. Ej sällan händer det, att han då slår sina långa, cirkelböjda klor i ryggen på en fisk, oftast en gädda, som är honom för tung, men då får han ock pligta med lifvet. I lyckligaste fall far han med en fick, som då krampaktigt vrider sig och ej lärer finna stort behag i att såder i hast blifva höjd mot skyarna.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad berguv. :: :: Text till bilden: ''Berg- eller stenufven hör till ugglornas stora skara, som utmärkes genom framåtrigtade ögon och vida öronöppningar, men ufvarna hafva hornlika tofsar på pannan, hvilka ge dem ett egendomligt utseende. Bergufven är allmänt känd för sitt i nattens stillhet vildt tjutande, hemska låt, som liknar ett jämmerfullt båt! båt! Af en grof karlstämma. Han trifves gerna i bergiga trakter och bor der, helst parvis och långt skild från sina närmaste anhöriga, i klyftor och ras. Derifrån gör han sina utflygter i skymningen för att söka rof, bestående af andra varmblodiga djur, men hos oss är han ej så farlig för det matnyttiga vildtet, att man med krut och bly bör möta honom. Författaren av dessa rader har här i vestra Sverige öppnat snart ett halft hundra af denna fogelart, men aldrig funnit annat i hans inelfor än lemningar af råttor och sorkar. I en annan ort kan förhållandet vara annorlunda, men icke skall foglen derföre anbefallas till utrotning överallt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad korsnäbb. :: :: Text till bilden: ''Korsnäbben är balnd våra foglar en sällsam art, ej blott derföre att näbbspetsarna korsa hvarandra, utan fastmer, emedan foglen fortplantar sig snart sagdt hvilken tid af året som helst. Han är ganska allmän i våra barrskogar, allt upp i Vesterbotten, och frö ur fur och gran äro eftersökta födoämnen, hvilka ock med skicklighet utplockas med den för ändamålet särdeles lämpliga näbben. Om vintern uppsöker han äfven löfskogen och tillfredsställer då sin matlust af rönnens glödande drufvor. Finner han sig ostörd, är han äfven i flcok tyst som muren, men uppskrämd får man straxt höra hans gälla varningsljud, som repeteras af hela skaran, som då genast tager till flygten. Om vintern bygger korsnäbben sin rede stor och tät, naturligtvis för att ha varmt, men om sommaren har äfven han nog med ett ganska tunt och luftigt bo.''/August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad pungråtta med ungar. :: :: Text till bilden: ''Azaras pungråtta är allmän i Sydamerika och visar sig stundom i sjelfa städerna. Pungdjuren äro märkliga derföre, att ungarna framfödas, innan de nått den vanliga utvecklingen för däggdjursungar. Honan har under buken ett säcklikt organ, bildat genom en uppvikning af maghuden, hvari de små, små ungarna inneslutas och uppammas, fasthängande vid spenarna, till dess de kunna forthjelpa sig sjelfa. Säcken tjenar dem äfven då de blifvit något större som tillflygtsort i farans stund. Pungdjuren klättra skickligt och begagna den nakna svansen att fasthålla sig med. De äro mest i rörelse om natten och föda sig af insekter, smärre varmblodiga djur, ägg och frukter.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterat rådjur, sett från sidan. :: :: Text till bilden: ''Rådjuret, som är det minsta utaf de i vårt land förekommande, vilda idislarna hörer, jemte de öfriga, eller elgen, kronhjorten och renen, till hjortfamiljen som är karakteristisk derigenom att hithörande djur årligen fälla hornen. Det täcka djuret, som på flera ställen är allmänt i sydligaste Sveriges skogsbygden fanns, enligt uppgift, ännu för ett tiotal år sedan äfven i trakten kring Jonsered, 2 mil från Göteborg. Sedan dess har man ej sett till det, förr än herr O. Dicksson, som äfven försett vår bygd med skotska ripan, för ett par år sedan återigen införde det. Trakten är utan tfvel i hög grad lämplig, och vandraren skogarna deromkring får väl inom kort njuta af den sällsamma anblicken af dessa vindiga väsen, då de i fyrsprång sätta öfver kratt och sten eller med sina små söta ungar gräsa i solbadet å klaror (ordet begagnas i södra Sverige och betecknar en öppen plats i skogen) mellan fylliga bokar.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'1 monterad räv sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Räfvens slughet har vlifvit ett ordspråk. Ett märkligt drag deraf är, att han sällan plundrar hönsgårdar i grannskapet av sin boning utan merendels på betydligare afstånd derifrån, hvadan man vanligen förgäfves söker honom, der han gjorde förfång. Han är en skräck för en mängd matnyttigt vildt och anställer stor förödelse i de trakter, hvarest han allmänt förekommer. Men han gör ej obetydlig nytta genom att bortsnappa en mängd råttor och sorkar, och skinnet är äfen att anse som någon afbetalning på den skuld hvari han stå till landtmannen. Räfven finnes i hela Skandinavien, men merendels i lågländer. I Lappland är skinnet hårrikast och vackrast samt betals med ända till 25 rdr rmt. Utaf varieter har man den så kallade korsräfven och den svarta räfven. Ett skinna af den sistnämda betalas med flera hundra riksdaler.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad kungsörn. :: :: Text till bilden: ''Kungsörnen har sitt stamhåll i stora och bergiga skogar, såväl i Asien som Europa. Hos oss finnes han merendels i den nordligare delen af halvfön, men under stränga vintrar är han ingalunda sällsynt ned i Skåne. Hans starka klor och näbb är fruktansvärda vapen, och då han förenar utomordentlig styrka med i hög grad utbildad synförmåga och glupskhet, bringar han stor förödelse bland vildtet å den ort, han gästar. Orrar och tjädrar, lamm och ungar af hjortar och renar m.fl. matnyttiga djur anfaller och dödar han skoningslöst, men, har han ej tillgång på lefvande djur, kastar han sig äfven med begärlighet på friska kadaver. Vid sitt näste är han fruktansvärdast, och det är ej rådligt att oroa hans ungar, innan föräldrarna blifvit nedskjutna. Då han oftast bebor det inre af landet, ser man honom endast sällan i Bohus. På höga träd eller otillgängliga klippor bygger han sitt vidlyftiga bo, som håller ända till 6 fot i tvärmål, och lägger deri 2-3 hvitaktiga, brunfläckiga ägg. Det är denna ståtliga fogel, om hvilken man vet att berätta, att han mer än en gång anfallit och bortfört småbarn, som under föräldratnes utarbete lemnats utan tillsyn i det fria.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad hackspett. :: :: Text till bilden: ''Hackspetten är en egendomligt danad fogel, och tillbringar sitt lif i skogar och planteringar, hvarest han är ständigt sysselsatt med utrotandet af sådana insekter, som i fall de fritt finge utveckla sig, blefve menliga för skogen. I så fall måste en noggrann skogshushållare fridlysa dessa sina verksamma tjenare, verksamma i dubbelt afseende derföre, att de hugga fler hål i träden än de själva begagna, hvilka intagas som bostäder af många andra insektsdödande foglar. I vårt land finnas 8 olika slag. Den här afbildade kallas större hackspetten. Fogeln lever äfven af åtskilliga växtfrön, t.e.x sådana af gran, och likasom vi sjelfa föredra en viss plats vid bordet, skall det smaka honom bäst, då han får sönderhacka kotten mot ett visst ställe på ett visst träd. Något dylikt har författaren sjelf observerat på s.k. kärrmes. Å fngna foglar är detta förhållande lätt att iakttaga.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

Artiser i Scalarevyn går i parad på Nygatan tillsammans med Arbogas revyamatörer. Den gemensamma parollen är "Följ med oss". I halmhatt och kortbyxor går Rune "Sotarn" Andersson från Arbogas egen revyscen. Tamburmajor är kändisen Tore "Knatten" Andersson från "Vårat Gäng". Kapellmästare i dixielandorkestern är Gösta Hemming (trombon) och John Harrysson (flöjt) i främsta ledet. Bakom Harrysson ses Gunnar Ahl, som också medverkat i "Vårat Gäng".Långt bak, till höger, skymtar Larz-Thure Ljungdahl. Gatan kantas av intresserad publik. Pojken på cykeln, till vänster, heter Peder Lindkvist och är son till Rune Lindkvist (en av de tre "Runarna" i Arbogas revy). Bakom Peder cyklar Roger Freij. Damen till vänster, Maj-Lis Åhlander, är gift med Bertil Centerlund (mannen med basker och handen i fickan. Bertil har spelat kontrabas i Tore Larssons dansorkester). Mannen intill, också med basker men med armarna i kors, heter Karl-Gustav Stenström (musiker, spelar gitarr). I bakgrunden syns Martin Johanssons Järnhandeln, Elsa Ehns Tobaksaffär, Hotell Arboga och Gunnar Johanssons frisersalong. Se även bild AKF-01221 Denna bild finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr