Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Från 299 kr
fotografi
fotografi, photograph
Västra Torpa
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av artikel från föregående sida: Dagens Nyheter, 04-06-1944: Detaljer i trädgården. Svenska Dagbladet, 01-12-1944: Otto Neumann in memoriam. (Handskriven notis: Se vidare om Neuman i Reuterswärdska familjeklippboken). Dagens Nyheter, 06-12-1944: Radiospalten. Stockholms-Tidningen, 06-12-1944: Lyssnaren: Hört i radion. Radio, 09-12-1944: Lördag. 09-12-1944: Radioprogrammen. (Handskriven notis: Se vidare den "privata" klippboken.)
Akvarell. Dräktskisser. Mansdräkt. Två män som tar varandra i hand. detaljskiss av handslaget. "3 knappar vid händerna" Man t. v. i helvit dräkt med svart hatt, framifrån. " Slagknapparna (?) på främre benet mörkare än på det andra, allmänt blå (?) och Skinn byxor" . Man sedd bakifrån iklädd uniform med blå jacka med röda och gula detaljer samt vit byxa. Text "blå ränder i skärpet". Skiss ur skissbok ur Johan Gustaf Sandbergs arkiv, Nordiska museet INV.NR: NM.0080508.
Vuxna och barn samlade kring ett kaffebord vid gaveln till en låg stuga, Lilla Gunnels i Sällstorp. Mannen till vänster heter Ahlgren. Uteplatsen är lummig, omgiven av höga syrenbuskar, en frodig klängväxt på husgaveln och annan växtlighet. Pojkens byxor hålls uppe av ett resårskärp, mannen till höger har en småmönstrad skjorta med ståkrage och ett par av klänningarna har detaljer av ett bredrandigt tyg. (Se även bild nr GEA132)
Skamvrån. Ur Ett hem (26 akvareller)
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Sammanfogningsmaskin, där bilderna 3-6 visar detaljer. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten gula ränder. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten flick. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten högtids drägt, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).
Inkommenderad militär från Göta Livgarde och Livgardet till häst sorterar nyårskort vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 1910. Längst bak en grupp postanställda, varav några i svarta pälsmössor med postsymbol: krönt posthorn med kokard. Till vänster i bild en postanställd med uniformsmössa med en träns och postsymbol. De bär postens armbindel, som skulle användas av personer som inte tillhörde postverket men som anlitas för brevbärar- och expeditonsvaktsgöromål. Armbindeln har också populärt kallats "nyårsbindel", då den användes mycket av tillfälliga brevbärarebiträden i Stockholm vid jul och nyår. Göta Livgarde (I2): Uniform m/1886: mörkblå med röd krage och klaffar på ärmuppslagen. Livgardet till häst (K1): Uniform m/1895: Ljusblå med vita detaljer.
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad om sommaren och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten ”gula ränder”. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten ”flick”. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten ”högtids drägt”, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad ”om sommaren” och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
L.M. Ericssons industrianläggningar i Mölndal. Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson har mycket stora fabriksbyggnader i Lackarebäcks industriområde i Mölndal, som du kan se här på bilden. L.M. Ericsson är ett mycket stort företag och är verksamt i 120 länder ute i världen. Bolaget har 31 egna fabriker och 35.000 anställda utomlands. I Sverige har L.M. Ericsson fabriker på 27 platser och över 30.000 anställda. Tillverkningen utgöres främst av telefoner, kablar och hela telefonanläggningar, signalanordningar för trafiken, kommunikationsradio samt detaljer för datamaskiner. Bolagets grundläggare hette Lars Magnus Ericsson, varför bolaget kallas L.M. Ericsson. Efter studier i Tyskland och Schweiz uppsatte han år 1876 en mindre instrumentverkstad i Stockholm, där han 1877 började tillverka telefonapparater.
Otto Åberg inledde sin yrkeskarriär under senare delen av 1860-talet som så kallad skrivare och vidare extra landskontorist vid länsstyrelsens landskontor i Linköping. År 1873 erbjöds han tjänsten som kronofogde i Kinda fögderi med tjänstebostad i Hägerstad. Hans tre decenniers tid i Kinda och ämbetet tycks förflutit utan behov av anmärkning. En pikant detalj finns dock att läsa i Kisaposten i början av maj månad 1902. Kronofogde Åberg, som i sin egenskap även var chef över häradets polisverksamhet, hade själv blivit bestulen av sin kusk. Här inte är platsen att närmare gå in på brottets detaljer, men tidningen skriver att "kusken tillgript sig åtskilligt av Åbergs tillhöriga egendom". Han dömdes till två månaders straffarbete och förlust av medborgligt förtroende under ett år utöver strafftiden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.