Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Från 299 kr
Porträtt av mamsell Charlotta Torling. Född i Linköping 1777 som dotter till knappmakaren och sedermera rådmannen Johan Torling och dennes maka Lovisa Ulrika Forsman. Familjen ägde en gård med verkstad på adressen Nygatan 34. Utöver familjen beboddes gården av gesäller, lärljungar och lärpojkar. Rörelsen tycks varit betydande, men avvecklades efter mästare Torlings död 1812. Efter att moder avlidit 1825 bodde Charlotta kvar med sin två år yngre syster Hedvig Eva. Båda var ogifta och skulle så förbli livet ut. Charlotta avled på gården i decembers sista dagar 1881. Hon hade då nått den imponerande åldern av 104 år, tio månader och nio dagar.
Avslutningslunch för Instruktörsskola 2 vid regementets Livkomp 1972 Bild 1: Fr.v. fj Lars Liljenstolpe, fu Tommy Jannerstad och bakom honom Lena Carlsson, (dotter till husmor på uoffmässen) senare husmor på KA 1. Bild 2: Skolledningen avtackas. Sittande fu Bengt-Erik Larsson, stående förvaltare Arne Ljungsberg, kn Ola Ericsson, fj Lars Liljenstolpe, öfu Bengt-Arle Berg (P 18), fu Torbjörn Cairén och fu Tommy Jannerstad. Bild 3-4: Ordföranden för underbefälsföreningen, rustm Erhard W Isacsson håller tal. Bild 5-6: Regch öv Colliander delar ut betyg till eleverna.
Hulda Magnussons storfamilj Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Troligen Huldas bröder Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, och stående längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Hulda Anderssons storfamilj. Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas bröder Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Flickskolans klass IV våren 1910 (Flickskolan bestod då av 3 "förberedande klasser + 8 klassig flickskola).; Raden till vänster; Elsa Tengwall; Anna Nordberg - Helga Linder; Nanny Nilsson - Harriet Lindholm; Olga Stålberg - Elsa Nordin; - Helfrid Ödmark; Raden till höger; Estrid Bergqvist - Marie Louise Moberg; Karin Fröst - Gertrud Dahlén; Inez (Anna Nora) Lundquist - Berta Hedberg; Henny Fälldin - Jonta Norberg; Ada Wänglund - Margit Unander; Tavlan på väggen en oljemålning av Carl Johansson, gåva till Flickskolan av doktor och fru Fritz Kaijser till minne av deras dotter Helena, som avled jan 1907. Tavlan följde denna klass då klassrum byttes tills klassen slutade skolan 1914 på våren. Fotot gåva av f.d. flickskolelärarinnan Elsa Nordin.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. Runtomkring honom befinner sig tre barn i femårsåldern: en liten pojke i mörk tröja och mörka byxor sitter på fåtöljens armstöd och en flicka i rutig blus och snickarbyxor står på andra sidan fåtöljen tillsammans med en liten pojke i vit skjorta och mörka hängelbyxor. Mannens fru klädd i kort ljus klänning och som har deras halvårsgamla dotter i famnen står till vänster i bild.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. han håller i föremål som är beståndsdelar i den hobby som han sysslar med. Intill honom till vänster sitter hans fru på huk i en kort trekvartsärmad ljus klänning och deras lilla dotter som är i halvårsåldern står bredvid bordet och håller sig fast i bordskanten. Hon är klädd i en liten kort klänning. Till höger står en person som är delvis skymd klädd i mörka kläder.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. Intill honom till vänster står hans fru i en kort trekvartsärmad ljus klänning med deras lilla dotter i famnen som är i halvårsåldern. Hon är klädd i en liten kort klänning. Bredvid mannen till höger står en äldre kvinna klädd i blommig ärmlös klänning och med ett pärlhalsband om halsen. Hon håller några föremål handen och pekar på ett papper som mannen håller i sina händer. På bordet framför honom ligger fler föremål som utgör delar av den hobby som han sysslar med.
En kvinna. Anna Augusta Emilia Molin, gift Johansson, född 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Dotter till ogifta Augusta Sofia Zetterlund. Fadern var Karl Emil Molin (som bytt namn från Nilsson). Emilia gifte sig 28/10 1905 med Karl David Johansson (bild 2). Hon arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Bilden är troligen tagen samtidigt som bild 2, alltså 1905. Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Per Johan Johansson och hans fru Maria Katarina "Maja Kajsa" (född Larsdotter). Per Johan Johansson var född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland. Son till Johannes Pettersson och Ällika Olofsdotter. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Död 4/12 1921 i Hardemo, Närke. Gift med: Maria Katarina "Maja Kajsa" Larsdotter (kallades "Maja Kajsa"), född 7/4 1849 i Bellefors. Dotter till Lars Carlsson och Cajsa Magnusdotter. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Bilden är en avfotografering av ett foto som tagits vid parets hem i Tälle ca 1915. Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Skeppstimmer lastas. Ludvig Eriksson, Brobacken vid Mäloset. Karl Sjöberg, V:a Nybygget. (1867-1925). Johan August Jansson, Stenfallet. Alfred Ek. Alfred Eks hustru, "Eke-Kajsa", bakade bullar. Arbetarna fick köpa kaffe o bullar av henne. (Mosebacken). Karl Sjöberg fick vid en olyckshändelse senare ena armen avklippt av ett vagnshjul. Fotot förmodligen från sekelskiftet - i varje fall inte senare än 1902 enl. Frida Larsson, dotter till J. A. Jansson. Svågrarna J. A. Jansson och Karl Sjöberg ådrog sig lunginflammation vid arbete i skogen och dog strax efter varandra i mars månad 1925. Kolhuset brann 1909 ? 1907 (David Bredin).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.