En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Från 299 kr
Kalmar Teater är helt säkert en av Sveriges vackraste teatrar. Ritad av arkitekt Bror Carl Malmberg och invigd 1863 är den ett mästerverk helt i tidens anda. Salongens ursprungliga elegans lever kvar tack vare en grundläggande renovering och restaurering 1987 och många gästande sällskap har uttryckt sin hänförelse över det lilla mästerverket. (Fotografens ord.)
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 tr., sett från stora svenska frimärkssalen. Restaurering av bjälklag med mål- ningar från omkring år 1640. Arbe- tet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3, på 2 tr, och upptäcktes vid riv-ningsarbetet.
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 tr. Restaurering av bjälklag med målningar från omkring år 1640. Arbetet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3 på 2 trappor och upptäcktes vid rivningsarbetet. Fönster mot Kåkbrinken.
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 trappa. Restaurering av bjälklag med mål- ningar från omkring år 1640. Arbe- tet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3, på 2 tr, och upptäcktes vid riv-ningsarbetet.
2000-08-18, AS. Rutsalen. Kalmar slott är ett av de viktigaste historiska monumenten och dessutom ett av de bäst bevarade renässansslotten i Sverige. Det nuvarande slottet föregicks av en borg från 1100-talets senare del. Det nuvarande utseendet härrör från en restaurering 1886-90 men återger i huvudsak renässansutseendet.
Skara domkyrka, Skara domkyrkoförsamling. Den äldsta domkyrkan, från 1000-talet, var sannolikt av trä. En romansk sandstensdomkyrka invigdes 1150; delar av dess ursprungliga skulpturutsmyckning har bevarats. Skara domkyrka eldhärjades även 1566 och vid stadsbranden 1719. En omfattande restaurering och ombyggnad i gotikens anda genomfördes 1886-94 efter Helgo Zettervalls ritningar.
2000-11-06, AS. Den nygotiska stenkyrkan från 1878 har tornet i norr och koret i söder. Ett utbyggt tresidigt kor revs vid en restaurering 1937. Den föregående romanska stenkyrkan, riven 1877, hade kalkmålningar från 1400-talet, troligen ut- förda av Amund, och ett skulptursmyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646. Detta finns ännu kvar på ödekyrkogården.
Hässjö kyrka. Vitputsad stenkyrka med torn i väster, rektangulärt långhus och sakristia i öster. Byggmästare Simon Geting Vid 1905 års restaurering dekormålning på väggar och tak. Altaruppsats från 1825 av Jonas Edler från Brunflo. Predikstol från 1734. 1905 ny bänkinredning. Forslunds foto, Köpmangatan 15, Härnösand
Under 1972 års invändiga restaurering av Bankekinds kyrka inspekterades kyrkans gravkammare under korets golv. Fram till 1896 var kammaren tillgänglig genom en trappa i kyrkans mittgång. Nu kunde man bland annat konstatera att rummet i tider delvis varit vattenfyllt men att benrester och kistbeslag efter ett tiotal kistor finns kvar. Vilka personer som lagts i kammaren är obekant. Efter inspektionen förslöts gravkammaren åter.
Örtomta kyrka under en genomgripande restaurering 1970. En av kyrkans brister var den starkt vittrande fasadputsen. Man hade därför fattat beslut om att knacka ned all puts och i sammanhanget dokumentera kyrkans historiska spår i murarna. Ett mindre problem var de angrepp av strimmig trägnagare som drabbat kyrkans vapenhus i trä.
Mot slutet av 1960-talet hade brister på Askebys medeltida klosterkyrka nått den grad att en restaurering var oundviklig. Tre områden kunde definieras i kyrkans rötskadade brädtak, sprickor i rappningen och att grundmuren vittrade orsakat av tidigare pålagd cementputs. Våren 1969 kunde arbetet påbörjas under ledning av ingenjör Ture Jangvik och byggmästare Bengt Källström.
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.