Hovrättstorget i Jönköping med en del av Östra Storgatan i bakgrunden till höger, i början av 1990-talet.
Från 299 kr
Två män på Lekeryds bilservice i början av 1960-talet. Från vänster (1) Torsten Eskehed, (2) Bengt Lagervall.
Huskvarna Folkets parks teaterhus byggdes i början av 1930-talet. Här är det lokalrevy för pensionärer år 1959.
Personal vid J.A. Forss hattfabrik i början av 1890-talet. Gåva av John Sahlgren, Ranten, f.d. möbelhandl. i Falköping.
Rantens torg. Del av järnvägens spårområde, Rantens torg och området kring Döbelnsgatan på Mösseberg vid 1900-talets början.
Terängen över södra koret och mittkoret vid utgrävningarnas början. Från öster. Längst t.h. östligaste delen av södra korets norra mur.
Foto mot Mösseberg, troligen taget i början av 1900-talet. Huset t.h. är Svenssons byggnad, t.v. Villagatan 5.
Medföljande text: "Utsikt från Brattåsberget västerut mot Kasen-Sörvik-Kärra. Foto 1913. Uddevalla postkontorhistorik sedan början av 1800-talet".
Handkolorerat fotografi över Villa Älvkullen med dess lusthus på ett berg vid Bäveån, Uddevalla. Från 1900-talets början.
fotografi
Masse har tagit en fin överblicksbild av Husarve från stora landsvägen. Från vänster ser vi gårdens smedja i bulteknik, därefter manbyggnaden, brygghusflygeln, bulmagasinet, grishuset och sist ladugården, vars fähusdel är i sten och laddel i bulteknik, något som var ganska vanligt. På ladans gavel skymtar något bygge, som inte finns kvar idag. Längst till höger ser man lite av uthusbyggnaderna på Bönde Olssons och Hults, se Bild 695-702. Vi ser också tunarna i landskapet och att man delvis har börjat med slantunar av sågat virke längs med landsvägen.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen vid gamla entren, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Bildtext där: :: Bilden från 1914 är tagen av John W Johansson och visar Ekebacken i Slottsskogen innan Naturhistoriska museet börjat byggas. Vyn visar en solitär vindpinad ek och i fonden Skansen Kronan. Museet invigdes 1923 och inför byggnationen fick bland annat denna ek stå kvar. Samtida tidningsartiklar var både för och emot att spara på de träd som fanns på kullen. Eken, kallad hängeken, kom att stå vid entrén och blev som ett vårdträd för museet. :: :: Idag då entrén är flyttad är det kanske mest de som parkerar på parkeringen vid eken som lägger märke till den. Tar man en titt ser man att trädet har haft ytterligare två huvudgrenar. En av dem sågades bort i början av 1930-talet för att inte växa in i husväggen. Numera växer en liten glasbjörk där grenen satt och ekens ihåliga stam har fyllts igen av cement.'
Mönsterås gamla landtorg, som var ett av Sveriges sista grustorg fram till början av 2000-talet, då man lade gatsten. De två närmaste husen är påbyggda marknadsbodar.
En av Linköping mer markanta byggnader omkring förra sekelskiftet. Stora hotellet stod klart i början av 1850-talet, men då endast i tre våningar. Den fjärde tillkom 1893.
Riksbankshuset i Linköping 1971 och ännu en tid skulle banken ha kvar sin verksamhet i den byggnad man själv låtit uppföra i början av 1900-talet.
I hörnet av Repslagaregatan och Kungssgatan i Linköping låg fram till 1970-talets början denna bedagade skönhet. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivningen.
Löt gård i forna Borgs socken strax söder om centrala Norrköping. Gårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och har renoverats i omgångar. Här en dokumentation daterad 1943.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.