Skevik. Gustav Gabriel Oxenstierna ägde Skevik från 1640. Gården har skiftat ägare fram till 1760-talet då gården ägdes av en grosshandlare Almkvist som upplät den med nyttjanderätt till den finska sekten Skevikarna. 1903 köptes gården av Gustavsbergs kommun som transporterade köpet till Gustavsbergs fabrikers intressenter. Gården var en period även fattighus för Vermdö socken. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Lindholmen. Från vänster: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. Mitten: Repslagarebanans nordvästra banhuvud. Byggnaden, längst till höger skymtar Corps de garde, vaktbyggnad. Huset byggdes på 1730-talet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Virkesskjul. Mitten: Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Till höger: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom roten i Berga endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm, som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
Holmsborg, Lagan. På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom Berga rote endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan som sträckte sig från Torg till Ingelstads gräns och Klockaregården. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Lundsberg 1922. Kvarnen och sågen, byggda på 1870-talet på gamla stångjärnssmedjans plats. Hammarbruket Matlång kallades senare Lundsberg och blev nedlagt år 1861. Egendomen utnyttjades senare av Lundsbergs skola.
Ett kompani, trol. från Kungl. Kronobergs regemente, har ställt upp sig för fotografen någon gång på 1870-talet. Några av mannarna har tagit fram sin matsäck.
Linnégatan 2 i Linköping uppfördes under 1870-talet som skola för stadens landsförsamling Sankt Lars. Byggnaden har vidare haft skilda funktioner. Foto 1974.
Monumentet över Gustav Vasas landstigning på Stensö stod från början på Stensö udde men flyttades på 1870-talet till den nyanlagda stadsparken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.