Härnösands domkyrka. Exteriör från västra Kungsgatan, domkyrkan.; Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,t vå mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Från 299 kr
Restaurering av Domkyrkan. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad .En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum .Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Rosendal. Kungligt slott på Djurgården i Stockholm. Rosendal uppfördes 1823-27 efter ritnigar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedemera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Ortsnamnet är känt sedan slutet av 1700-talet, då det avsåg ett djurvaktarboställe.
Karl XII's staty på Karl XII' s torg (Kungsträdgården), Stockholm. Kungsträdgården och Humlegården är S:s äldsta bevarade parker. Kungsträdgården var hovets kålgård redan på 1430-talet. När den franska trädgårds- kulturen nådde Sverige under stormaktstiden beslöts att göra om denna nyttoträdgård till en kunglig lustgård. Samtidigt anlades Humlegården på Ladugårdslandet. I mitten av 1700-talet öppnades bägge parkerna för borgerskapet.
Betsede. Nämnt första gången 1646 då Oxenstierna fick den i förläning. 1907 sålde P O Wallin gården till direktörerna Hellman, Englund och Bergqvist. Den är nu delad i 90 delar. Krogen uppfördes på 1700-talet och låg mycket centralt vid landsvägen till Värmdö och vid vintervägen mot yttre skärgården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Ett överstycke som suttit över en öppen spis, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Hällen var tillverkad i sandsten och dekorerad med blommor och årtalet 1695. När den öppna spisen blev omodern slängde man ut den och ersatte med en kakelugn istället. Troligen har detta hänt under den första halvan av 1700-talet.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Modell som visar hur Jönköpings slott kan ha sett ut i början av 1700-talet, innan den förödande branden år 1737. En liten modell som visar hur området såg ut i början av 1800-talet. Modellen är framtagen av A6 försvarsmuseum.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Enligt vad flera äldre invånare har berättat så har detta hus från 1700-talet under tiden för Göta Kanalbygget huserat von Platen. Huset revs före 1904 av dåvarande ägaren disponenten på Sätrabruk, överjägmästaren Bartelsson. Delar av detta hus, dörrar, innertak mm har återandvänds till ett hus ca 500m norr ut . Det huset byggdes bredvid Halnatorps Herrgård av Bartelsson som samtidigt byggde herrgården.
Lerbäcks hembygdsgård fotograferad den 24 maj 1937. Till vänster står hembygdsgårdens huvudbyggnad. Det är en bergsmansgård från år 1843, som flyttades till Lerbäcks hembygdsgård år 1933. Till höger om huvudbyggnaden syns en gammal loftbod från 1700-talet, som flyttades år 1929 till hembygdsgården. Längst fram syns en gärdsgård.
Orig. text: Östgöta-tidningen Wallenbergska gården uppfördes vid mitten av 1700-talet. Den förhöjdes och gavs sitt nuvarande utseende med en fronton vid en upprustning 1803-05. Östgöta-Tidningen hade under åren 1936-44 sin redaktion och tryckeri i byggnaden. När ÖT upphörde kom byggnaden att inrymma Eskilstuna-Sliperiet. Den fick då skyltfönster i bottenvåningen. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Korsningen Nygatan/Bokhållaregatan med Lisa Sewerin Modeaffär och Evert Lundberg Optiker, i hörnan. Scheningska gården är uppförd i mitten på 1700-talet av slottsbokhållare Petter Schenling, som handelsgård. I gården trycktes Östgöta Correspondenten åren 1839 och 1840. Den har också inrymt postkontor och bokhandel. 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Petter Andersson, som kallades Bonn på Druvan.
Ljusnarsberg 63:1
Ljusnarsberg 95:1
Kopparberg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.