'Bildtext: ''Övre delen av sedimentdal. Riktning.'' Vy över berghällar med enbskar och i lägre partier tall. Vy med vik i fonden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Från 299 kr
'Hilmer Skoog i konservatorsateljen, under arbetet med monteringen av jaken. Apan Monjet, sittande utanför sin bur i högra hörnet. 2 st hjortsvin ännu ej färdigmonterade. Även skelett av hjortsvin på en pall. :: :: Ingår i serie med fotonr. 921-923. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Bildtext: ''Övre delen av sedimentdal. Riktning 86.'' :: Vy över del av sedimentdalgången med öppna fält och omkringliggande berghällar med enbuskar. Hustak synligt. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Museiaporna vid sin bur. Monjet håller i och dricker ur en (öl)glasflaska, den mindre apan sitter ovanpå träburen. :: :: Se även fotonr. 3375 :: :: Ingår i serie med fotonr. 2969-2974. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Teckningar av preparat på glas från Balanoglossus. Illustration av glas 33, tvärsnitt genom halsregionen'', glas 35, tvärsnitt genom främsta delen av kragmärgs? Namn på delar utsatta. :: Motivet består av 4 sidor som nålats upp. :: På baksidan står Kerstin Nyblín VT.-18 :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok, Preparat'
'Apan ''Monjet'' dricker ur en flaska vid sittande på sin träbur. Sitter troligen på sin bur i konservatorsateljén. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. Monjet (Gen.kat.nr. 1938-7467) finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'De båda aporna som levde på Naturhistoriska museet sitter på träbänk på innergården. Apan till höger är en makak och hette Monjet, numera utställd i däggdjurssalen. :: :: (ev.till vykort) :: :: Bilden med i Göteborgs Naturhistoriska Årstryck 2000. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger 5 skäggdoppingägg som jag fann dem i starrgräs på västra delen av Tysslingen, där honan dragit över dem starrgräs, då hon lämnat boet. :: På bilden syns vattnet runt reden och det fanns 3 bon av dem.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Museiapan ''Monjet'', sittande på sin träbur. Närbild. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. Monjet (Gen.kat.nr. 1938-7467) finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Från vänster: 3 tryck på metallplattor. Bilder ur en tidskrift, en hyllning till litografin och fotografin. Experiment troligen utförda av Helmer Bäckström. Slutet av 1800-talet, tidigast 1860-tal. 2 daguerreotyper (Den undre, tidigt 1840-tal (-45). Porträttet troligen tagit i utomhus, av kringresande fotograf. Den övre, troligen en etablerad ateljé från andra delen av 1840-talet (47-48). 1 våtplåt, kollodium på glas samt tre albuminfotografier, visitkort.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Bröderna Claes (1), Henrik (2), Thure (3) och Gustaf (4) Sandberg samlade i stockholmsfotografen Anna Edlunds ateljé. Samtliga födda i Linköping under perioden1831-1850, kom tre av bröderna att i respektive vuxen ålder etablera sig i Stockholm. Claes som tobakshandlare, Henrik som bokhandlare och Gustaf som revisor. Brodern Thure hade för sin del valt en yrkesbana som jägmästare och hade större delen av sitt liv varit bosatt i Motala.
Resterna av kapten Einar Lundborgs flygplan efter dennes förödande krasch på Malmen den 27 januari 1931. Närmast ironiskt att den i luften så djärve Lundborg skulle sluta sina dagar under en till synes ordinär flygmanöver i ett för honom välbekant område. Bakom sig hade han så mycket äventyrligare flygningar. För eftervärlden är han kanske främst känd som räddaren av italienaren Umberto Nobile och den överlevande delen av hans besättning när dennes luftskepp Italia störtade vid ett försök att nå nordpolen 1928.
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Enligt banvakt.se
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Seby gravfält. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.