Tanum 1870
Från 299 kr
Skeppsholmen
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Det här brygghuset var den enda byggnaden på Stina Jakobssons gårdspart som inte revs. Den var så nybyggd, kanske omkring 1870, och i så gott skick att man tyckte att den kunde duga. Den tillföll grannparten vid styckningen av Stinas part och i stället rev man det tätt stående brygghuset där. Stinas brygghus finns kvar. Det innehåller förutom brygghus även VADÅ??? och magasin på loftet, därför vädringsluckorna. Barnet kan vara Ingegerd Melander, 7 år, från grannparten.
Masse har tagit en bild från vägen mot gårdspartens ladugårdsbyggnader. Masse skriver att det är de gamla uthusen, men de ser inte så gamla ut. Troligen är ladan i bulteknik äldst, den har blivit höjd med ett litet foderloft när fähusdelen i sten byggts till, så att takhöjden skulle stämma när man la spåntak. Mot ladan står tröskhuset och sedan följer ett gammalt stenhus av obestämd funktion och ett yngre magasin. Det är spännande byggnader som inte är kvar idag.
Bodlängan mot tröshuset har rivits och man har byggt ett nytt grishus mm med magasin på loftet. Taket har täckts med papp i lodstående vådor på en börding av spån. En holk till magasinet med fönster har satts i. Gaveln har vackert spröjsade fönster, särskild möda har lagts ner på fönstret högst upp. Invid hörnet står smidda järngrindar av samma typ som lillgårdens och gatgrindens.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy från gatukorsningen Drottninggatan-Borgmästaregatan mot kvarteret Färgaren. Det timrade huset i korsningen uppfördes 1847 och 1897 köpte en Svanberg fastigheten. I tvåvåningshuset till vänster påtalar reklamskyltar att där ligger dels Göingegårdens Mjölk-Magasin, dels Tekla Bengtssons Damfrisersalong. Huset i bakgrunden med balkonger i två våningar ligger i kv Hantverkaren och uppfördes 1885. Byggnaden kallades Millbergska huset, efter ägaren Seth Millberg som bodde i Göteborg, och på taket fanns ursprungligen en punschveranda.
Arboga Kvarn och Maltfabrik, del av exteriör. Den dekorativa skorstenen syns ovanför gaveln. Magasin i förgrunden. Anläggningen är tagen ur bruk. Det som kom att bli Arboga Kvarn och Maltfabrik anlades 1821 av Jonas Örström. Kvarnrörelsen startade 1915. Vetemjöl av märket Guldsnö producerades här. Kvarnrörelsen upphörde 1967 medan maltproduktionen fortsatte till 1972. Läs om Arboga Kvarn och Maltfabrik: Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsböcker från 1979 och 1999 Reinhold Carlssons bok Arboga objektivt sett
Bygdeå 39:1
Västervåla 83:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.