Arkeologisk undersökning vid Skedemosse 1961, här har man hittat ett kranium.
Från 299 kr
Amanuens Hagberg, KG Petersson, docent Wilhelm Holmquist, Stockholm, och antikvarie Gunnar Ekelund.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge.
Dr. Ragnhild Boström och Ulf Erik Hagberg i en båt i Kåreholm, juli 1962.
Professor Mårten Stenberger, våren 1962.
Margareta Beskow vid Skedemosse. Gör en arkeologisk utgrävning.
Ulf Erik hagberg och fil.stud. Charlotte Öhnstad, eventuellt Gudrun Sahlgren vid Skedemosse 15/6 1962.
Arkeologisk utgrävning vid Skedemosse 15/6 1962.
Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Utgrävning vid Skedemosse 1961.
Slutet fynd (betyder att fyndet är bestående av flera fynd påträffade på en och samma plats) vid utgrävningarna i Skedemosse.
Margareta Beskow vid utgrävning vid Skedemosse.
Arkeologisk utgrävning av rund stensättning.
Margareta Beskow och Ulf Erik Hagberg vid Skedemosse.
Margareta Beskow m fl i Bredsättra socken.
Amanuens Ulf Erik Hagberg framför en hällkista.
Ragnhild Boström, Sölve Göransson, Ulf Erik Hagberg med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.