Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Höjd: 108 cm, bredd 62, 55, 24 cm, tjocklek: 9 cm. Runt stenen löper ett 4 cm brett, räfflat band. Text: "Härunder förvaras stoftet af konungens trotienare premier lieutenanten vid kongl mai:ts flotta och chefen vid 2 Ölands compagnie Niclas Fehr född i Carlskrona den. iunii 1773 död uti Calmar 8 mars 1830 Dav: Ps: 90. v.12."
Från 299 kr
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över gamla svenska metallstycken och mörsare som legat på rikets fästningar, inberäknade de som är gjutna i Stralsund, Stettin och Greifswald samt några ryska troféer som av kung Gustaf Adolf är tagna med Ivangrada år 1612. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna under konung Karl Gustaf och Carl XI:s regementstider ifrån år 1658 till år 1678 som och på dem som år 1710 är tagna vid Helsingborg, under generalen greve Magnus Stenbocks anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
Dopängel, dopmöbel i form av en stående eller svävande ängel, vanligtvis försedd med en musselformad dopvattenbehållare i handen eller händerna. Typen skapades i Nordtyskland under 1600-talet och spreds till Sverige under 1700-talet. Dopänglar tillverkades i trä som bemålades, men även i marmor, som Skandinaviens troligen mest kända dopängel, utförd av Bertel Thorvaldsen (ca 1828) för Vor Frues Kirke i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=155669
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
Gravsten utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Längd: 213 cdm, bredd:: 143 cm. I hörnen finns rundlar med diametern 18,5 centimeter. I de båda övre är änglahuvuden. I nedre vänstra - timglas, i nedre högra - dödskalle med benknota. Runt stenen löper ett 13 centimeter brett band utan text. I mitten finns en oval lagerkrans, 57x43 centimeter, bredd 5 centimeter. I kransen text: Hir under Ruhet Schiffer Albreth Hingstman anno 1679 den 11 marti.
Stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ Co 90. Tillverkad 1937. Bilden visar vagnen efter ombyggnad 1949-03-03. Vagnen har byggts om och reparerats vid ASJ Arlöv. Plattformarna har byggts in, beklädnaden invändigt av fanér har ersatts av dylik av masonit som målats i standardfärger, isolering i väggarna med Isoflex är utförd, sofforna ändrade och omstoppade tak- och plåtbeklädnaden reparerad där så erfordrades, 125 volt lysämnesrörsbelysning är installerad. Sofforna ändrade och stoppade på Mörby.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Hans och Walther von Hallwyl
Hans och Walther von Hallwyl jämte Jacob Kirchner.
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Fr.v. Lundgrens garveri, Stenbergs färgeri och tvättflotten. Lundgrens garveri rivet 1930. Text på baksidan av fotona:3-6 Bild 3: Falkenberg. Gamla garveriet taget från gårdssidan från väster. Foto årsskiftet 1929-30. Ernst Walerius. Bild 4: Gamla garveriet åt Ågatan från n.o. Foto årsskiftet 1929-30. På Fbg:s Museum finns en enkel uppmätning av garveriet utförd av undertecknad utan lantmätarinstrument. E.W. Bild 5: Gamla Garveriet åt gårdsidan från syd- väst. Foto årsskiftet 1929-30. E.W. Bild 6: Gamla graveriet tagit från söder. Gaveln åt Hotellgatan. Foto årsskiftet 1929-30. E.W.
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ Co 91 och SRJ Co 93 levererades efter ombyggnad i Arlöv 1948-12-15. Vagnarna SRJ Co 90, SRJ Co 92 och SRJ Co 94 levererades efter ombyggnad i Arlöv 1949-03-03. På bilden har alla ombyggda vagnar samlats. För samtliga vargar gällde att dom hade byggts om och reparerats vid ASJ Arlöv. Plattformarna har byggts in, beklädnaden invändigt av fanér har ersatts av dylik av masonit som målats i standardfärger, isolering i väggarna med Isoflex är utförd, sofforna ändrade och omstoppade tak- och plåtbeklädnaden reparerad där så erfordrades, 125 volt lysämnesrörsbelysning är installerad. Sofforna ändrade och stoppade på Mörby.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.