Teckning av Johan Turi. Illustration till boken "Muitalus sámid birra" (Berättelsen om samerna) . Tavla 4 Större delen av bilden domineras av en renhjord omringad av skidåkare. En skidåkare med en en bunden ren i täten. Längst ner en slingrande rajd med slädar ledd av en skidåkare med hund.
Från 299 kr
Bröderna Sahlin Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Här syns arbetsgruppen vid kaffebordet. Vid den vänstra delen av bordet sitter fr v byråchef Karl-Axel Löfgren, byrådirektör Thorbjörn Seiden, Serafim Kitov, Bulgarien, Joseph Montlouis, tidigare generaldirektör i Guinea, nu anställd på UPU:s internationella byrå i Bern, samt driftdirektör Helge Jäder.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Panorama över sydvästra delen av Klara församling. I förgrunden t.v. Klara kyrka samt Kirsteinska huset vid Klara Strandgata (Vasagatan) med tillhörande trädgård. De låga husen på panoramats högra halva revs på 1860-talet för att lämna plats åt Centralstationen, som nu reser sig där.
Sofiasjukhuset. I bildens bortre del skymtar norra delen av Norra Bantorgets bangård. Byggnaden straxt bortom bangården är Stockholm Vattens byggnad. Bron närmast i bild är del av Klarabergsviadukten, där bortom del av Kungsbron, med Klara sjö. Foto taget från Stadshusets torn.
Bilden är tagen vid gamla torget i Bollnäs, tydligen 1 maj. Fotografen har stått ungefär där numera den lägre delen av "stadshuset" finns. Huset till vänster är Claes E Johanssons, sedermera tre våningar, nu rivet. Till höger Sparbanken (då Våggatan). Tornspiran mellan Johanssons och Sparbanken tillhör Betelkyrkan, som är klassad som byggnadsminne. Talaren kan möjligen vara Hjalmar Branting.
En av de två gamla ugnarna, förmodligen "ettan" (den äldsta av de två ugnarna). Bilden visar ugnens baksida. De två äldre ugnarna stod i götvalsverket. "Ettans" ugn togs i bruk då götvalsverket igångkördes 1889 och användes tills den togs ur drift under senare delen av 1950-talet.
Bo av Sädgås (Anser Fabalis) Beläget på gränsen mellan öppen tuvig myr och björkbältet längs Haubarjokk i norra delen av Sjaunga-ape på v. sidan av bäcken c:a 1 km från dess utflöde i Sjaumjaädno. Boet innehöll vid foto-tillfället 6 halfruf ägg. 6 maj 1927 ( Fjället som skymtar längst i bakgrunden är tjerrokotjen)
Boträd för kungsörn, Aquilachrysaetos, gammal gran af 68 cm:s brösthöjds diameter, nedanför öfre branten af ett förberg till V:a Åderklumpen å Murfjällestrakten, Skattefjäll i Hotagen,sn, Jämtland Nedersta delen af det nära 3 m höga, tydligen under många år påbyggda boet är synligt. Vid trädet står dr. H. Boberg (öferläkare å Säter hospital) Foto E. Wibeck d. 1 april 1921
Bo av Duvhök (Astur palumbarius) med 3 st dunungar. Balen sedd rakt uppifrån. Boet beläget i en tall på c:a 5mhöjd. Ren tallskog på en ås i norra delen av Sjauenjamyren c:a 12 km norr om Horrå station, Gällivare. Norrbottens lappmark. 9 juni 1924
Helmer Andersson på Brobacken var den första bilägaren i Handbolaget (NV delen av Tvärred). Vägen dit var inte godkänd för biltrafik. Han fick tillstånd att köra byvägen fram till Stavared, landsvägen i kyrkbyn. Helmers Buick av 1923 års modell byggdes 1934 om till epatraktor.
Stegbil med förare från slutet av 1920-talet. Kommentar från en användare: Brandmannen på bilden heter Karl Jansson. Han var född i Karlstad och arbetade på brandkåren i Karlstad under större delen av sin levnad. Hans hustru hette Hedvig (f. Brunzell) och hon var bördig från Gräsmark.
Byggnad som vid fototillfället var rektor- och komministerbostad med adress Tingvallagatan 1 D. Huset uppfördes några år efter branden till största delen med tegel från det tidigare brandskadade huset med samma funktion, som låg i linje med gamla gymnasiet ned mot nuvarande torget. En tredje våning tillkom i början på 1950-talet.
Gillet var den 2:a av 4 restaurangrörelser som funnits i oavbruten rad sedan huset byggdes år 1900. Den första var Stadskällaren, följd av Gillet, sedan Karlstad Café AB:s Örnen till dagens Alfie. Huset uppfördes för Färjestadsbryggeriets räkning och företaget hade sin tappstation för flaskor och distributionsverksamhet i gårdsfastigheten och källaren. Bilden togs under andra delen av 1930-talet.
Nu i Västergötlands museums samlingar. Inv.nr:52541, 73439. Ljusterfiske, ljustring, bedrivs genom att ett ljuster, ett med en eller flera spetsar försett fiskeredskap med långt skaft, kastas eller stöts mot en fisk. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=243742 (AS) Hankehorn = uppsamlingsredskap för fiskenät, man höll i trästaven och "hankade"/hängde upp nätet på den spetsiga delen av hornet.
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.