Två jättegrytor vid Döda fallet, Indalsälven. No. 1 (med hatten) är öppen åt sidan och är 2 meter i genomskärning. No. 2 (där barnet sticker fram huvudet) är 45 cm.
Från 299 kr
Porträtt av en mustaschprydd ung man, Einar Johansson från Fallet. Han sitter bakvänd på en stol och vilar armarna på stolsryggen. Han är välklädd med fluga.
Porträtt av en flicka, Ester Johansson från Fallet. Hon sitter på en stol i 3/4-profil vänd mot fotografen med händerna knäppta i knät.
Sista fasen vid tillverkningen av frimärksrullar. Frimärksbanan skärs och spolas upp till - i det här fallet - nio rullar. Saga Eriksson arbetar vid en av spolningsmaskinerna.
Slupar rodda av flottister. Jfr Fo229232C, Fo229234C, Fo229256C samt Fo229280C,som förefaller ha tagits vid samma tillfälle; om så är fallet hör örlogsflaggan i h kant till pansarskeppet SVERIGE.
Vid Stora Sjöfallet, Hermelins fall, omkring 1900. Från vänster Kalle Björkman, Karl August Såhl. Fallet tystnade för gott 1972 på grund av kraftverksutbyggnad.
Text på kortet: "Fallet vid S:t Annes äng 20.3.1894. Till min utmärkte lärare i fotografikonsten Herr Konsul Alban Thorburn från tacksamme eleven R.B 20/3 ´94.".
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
fotografi
Foto innefrån gården Storgatan 62, Johan Stenberg var under många år befälhavare på hamnens bogserbåt Falken. Uppgifterna, namn m.m. från album 312.
Foto innefrån gården Storgatan 62, Johan Stenberg var under många år befälhavare på hamnens bogserbåt Falken. Uppgifterna, namn m.m. från album Fm 312.
Text på foto I. K. Falken 1929 3:e fr.v Otto Nilsson, Oskar Swärd, Swärd, okänd, Nordh, Ivan Andersson, Nordh o. Nylander. Namn uppgifter av Erik Gustavsson Fbg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.