Länsmuseets 3D-dokumentation av runstenar i länet .
Från 299 kr
Gårdshuset på Fornanderska gården.
Besök vid Galtabäcksbåten i Tvååker vid utgrävningen 1928. Skeppet var ett fraktskepp, en knarr, och daterades senare till cirka år 1195. Det var lantbrukaren och före detta sjömannen Oswald Styrlander som fann båten, benämnt Galtabäck I, i en åker när han på våren 1928 grävde ett dike i närheten av Galtabäcken, vid havsviken Lerjan. Redan tidigare hade ett annat skepp hittats, ca 250 meter därifrån, kallat Galtabäck II, vilket man då också passade på att delvis gräva ut och undersöka, men lät ligga kvar. År 1998 gjordes ett nytt utgrävningsschakt av det skeppet. Lämningarna av Galtabäck I kan beskådas på Båtmuseet i Galtabäcks hamn. På bilden står direktör Alfred Wallberg i bildens mitt vid skjulet; nr 2 från vänster är ingenjör Gillis Olsson som sedan konserverade båten; nr 3 är byggmästare Adolf Tell; fr v vid skeppets högra sida står ingenjör ivan Pettersson, antikvarie G Hallström, intendent Albert Sandklef vid Varbergs museum, indentent Erik Sallvén vid Halmstads museum, okänd, kassör A. Lagergren samt längst till höger kyrkoherden och arkeologen Victor Ewald. (Se VMA6340:5)
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin, den enda nu ovan jord synliga lämningen efter Getakärr som föregick Varberg. Det var troligtvis under tidigt 1300-tal och norskt styre som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan. I slutet av 1200-talet uppfördes denna kyrka av gråsten i Getakärr, ungefär samtidigt som en borg byggdes uppe på vårdberget någon kilometer söderut. Under den arkeologiska utgrävningen av kyrkoruinen 1937 hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer och visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick museichefen Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden. Läs mer i artikeln "Getakärr - den medeltida staden under Varberg" av Eric Knutsson här: https://digitaltmuseum.se/021188571389/getakarr-den-medeltida-staden-under-varberg Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Fotografier tagna av dåvarande chefen för Varbergs museum vid utgrävningen av Galtabäcksskeppet, daterat till 1195.
Lassahusstenen med hällristningar från bronsåldern (1700 f. Kr. – 500 f. Kr.) i Östra Karup. Vid stenen står en man klädd i mörk rock och hatt. Stenen ligger i naturreservatet Osbecks bokskogar och är ett tvådelat flyttblock täckt med hällristningar föreställande en människofigur, två båtar, fotsulor, solar och skålgropar. Namnet kommer efter ett torp som låg i närheten.
Del av det stenlagda golvet av Gävle sandsten, väggen A344, vägg/anläggningarna A366 och A384. Foto mot östsydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Del av dörr med handtag och låsanordning kvar som framkom i raseringslagret SL200. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Husgrunden under framrensning i regnet. Foto mot östsydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
idigt under schaktningen noterades det övre raseringslagret, SL200, troligen av rivningsmassor från ”Södersaneringen”. På bilden syns också störningen, SZ201, i form av ett nedgrävt rör. Foto mot sydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Skärvor av seltersflaskor av stengods (F234). Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i Kvarteret Springer, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Kritpipan F299, med initialen H på klackens ena sida. Trolig datering mellan år 1690 och 1720. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i Kvarteret Springer, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Schaktet OS308 under schaktning. Schaktet grävdes på en terrass som i huvudsak bestod av raseringsmassor och skräpupplag. På bilden syns mängder av tegel i schaktet. Foto från söder. Från arkeologisk utredning vid Alborgen, Valbo socken, Gävle kommun.
Foto mot det undersökta schaktet med Förvaltningshuset i bakggrunden. Foto mot norr. Från arkeologisk undersökning i form schaktningsövervakning längs Norra Strandgatan, Gävle stad och kommun. L1951:5633.
Gravfältet vid Holm hög nr 4 från NV. Detalj: trävirke.
Gravfältet vid Holm hög nr 2. Centralblocket, X markerar gravgömman
V. Sund, fornlämningar. 7 juli 1941.
Utgrävning, en man. Arne Erikssongräver vid Gullebolet.
Krigargrafven i Ånsta, ett minne från 1200- 1300-talet. Arkeologiska undersökningar (utgrävningar), skeletten blottas, tre män. Från vänster: intendent Hugo Hedberg, doktor G. Backman som här hittar ett mynt från konung birgers tid, byggmästare C. Råhlen (stående).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.