Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Från 299 kr
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
fotografi
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. På sydöstra sidan är en urhuggning.Tydliga huggspår. Per Holmgren står vid sidan om tallen. Raä 234 d, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. På sydöstra sidan är en urhuggning. Skadan helt övervallad, inga huggspår synliga. Förutom skadan talar även trädets profil för att det är en tjärtall. Per Holmgren sitter vid tallen. Raä 228 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. På sydöstra sidan är en urhuggning.Tydliga huggspår. Vid sidan om tallen sitter Per Holmgren. Raä 234 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. På östra sidan är en urhuggning? Skadan helt övervallad. Inga synliga huggspår. Vid tallen står Per Holmgren. Raä 238 c, 2007-09-02
Kährs Fabriker firade 140-årsjubileum 1997. Företaget har sedan 1860 legat på samma ställe: Industriområdet Tallen. Företaget grundades 1857 av Johan Fredrik Kähr, en från Mönsterås kommen son till en svarvare.
'Biologiska föreningens utfärd till Läckö och Stora Ekens skärgård: :: :: Vy över bergshällar och tallar, ''ungen högst upp i den vänstra tallen''. :: :: Se fotonr. 3242-3254, 3255, 3256-3259, 3260-3285 samt 3889-3894.'
Foto innefrån gården Storgatan 62, Johan Stenberg var under många år befälhavare på hamnens bogserbåt Falken. Uppgifterna, namn m.m. från album 312.
Foto innefrån gården Storgatan 62, Johan Stenberg var under många år befälhavare på hamnens bogserbåt Falken. Uppgifterna, namn m.m. från album Fm 312.
Text på foto I. K. Falken 1929 3:e fr.v Otto Nilsson, Oskar Swärd, Swärd, okänd, Nordh, Ivan Andersson, Nordh o. Nylander. Namn uppgifter av Erik Gustavsson Fbg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.