Hospitalsgården i Jönköping fotograferad från öster. Här syns baksidan av det stenhus som brukar kallas Johan III:s hospital och som ofta sagts vara Jönköpings äldsta byggnad. Arkivhandlingar visar dock att det uppfördes först på 1770-talet, som bostad för hospitalets syssloman eller föreståndare.
Från 299 kr
Aspholmen i kvarteret Enhörningen, Jönköping, är fotograferad från väster. Huset uppfördes som utvärdshus av rådmannan J. G. Schmidt omkring 1780. Under sommaren såldes här vin och svagdricka. Sockelns stenar liknar de huggna sandstenar som använts till Göta hovrätts byggnad. Kanske har den höga källaren med sina tre rum under välvda tak byggts av återanvänd sten.
Göteborg
Gustaf Adolfs Torg. Göteborg
Bildens lusthus har genom åren haft en rad skilda placeringar i Linköping. Från sin ursprungliga plats i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping, flyttades huset vidare till åtminstone två olika lägen i Tanneforsområdet. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här fotograferat 1937 eller möjligtvis 1938. Då på villa Wauxhalls tomt, Rundelsgatan 1.
Fackeltåg längs bland annat st Larsgatan i Linköping. Här ses fackeltåget fotograferat från hörnet av Drottninggatan. Mitt i bilden syns biografen Grand. Arbetarekommunen och FCO anordnade fackeltåget lördagskvällen före 1952 års andravalkammarval. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Elverksbygget på Hamngatan 13 fotograferat från hörnet av Nygatan och Hamngatan. Konsumtrionen av elkraft tredubblades på 1940-talet och krävde att man byggde ut elnätet. Fotot är från maj 1952. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande en gipsfigur. Gipsornament fotograferat i "värmestrålning" från ett elektriskt värmeelement. (För text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap.145 Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin s 1074.
Masse har fotograferat brudluckan från vägen och ställt sig så lågt, att Bönde lucka ses igenom. Brudluckan är ursprunglig från 1200-talet, men återuppbyggd på 1780-talet efter att troligen varit raserad en period. Luckan är byggd i putsad kalksten med fint huggen omfattning med spetsig båge mot vägen. En dörr med omfattning av stående bräder leder besökaren in på kyrkogården. Stigluckan är täckt med ett brant faltak.
Rudolf Nissen, fartygschef på kungajakten Drott, lutar sig mot en lavett. Han är klädd i uniform för kommendörkapten i 2 graden och håller en kikare under armen. Bilden är ett knästycke fotograferat framifrån. Kommendörkapten Nissen vänder huvudet mot hans höger sida så att han avbildas i halvprofil med blicken riktat mot fjärran. På bildens vänster sida syns slutstycket av en kanon och i bakgrunden en kuperad kustlinje.
Här har bygdefotografen Erik Andersson fotograferat mot ingången till sin stuga. Erik föddes år 1900 och bodde här som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och dit nådde inte elektriciteten så länge Erik levde. Vid stugan odlade han säd och potatis och han hade får.
Det verkar som om Masse 1904 medvetet valt ut att fotografera miljöer som han uppfattade som särskilt hotade av rivning eller annan förändring. Uppenbarligen var han ute i sista stund på många ställen, eftersom det visade att byggnaderna och annat som han avbildade i många fall försvann strax efteråt. Här har han fotograferat uthusbyggnaderna på Kauparves södra part medan de ännu stod ute mot vägen. Kanske var han sur på sig själv att han missade ladugårdarna på grannparten när de revs året innan. Vi ser ekonomibyggnaderna från trädgården. Till vänster står en bulbod under faltak med en tillbyggd redskapsbod (?) på gaveln. Vad bulboden innehållit är oklart, men dubbelportarna under foderluckan tyder på att där har det varit vagnbod. Högra delen kan ha innehållit lammhus och andra utrymmen för smådjur. Ladugården innehöll ett fähus till vänster om portlidret, dörrarna är skymda av bulboden. Utrymmet närmast portlidret rymde en hoimd, hörum, luckan sitter i vägen. Det var den enda delen av uthusbyggnaderna som var i sten. Efter portlidret fanns ytterligare ett fähus, troligen för nöt, som har en sommardörr av spjälor isatt. Mellan foderluckorna var det troligen en hoimd. Under och till höger om den dubbla foderluckan syns portarna till ladan och till höger därom skymtar tröskhuset. Ladugårdens tak är täckt med halm, tröskhusets med falor. På gårdsplanen står en höhäck. Tvätt torkar på staketet. Masse har glömt sin kameraväska. Det är svårt att tro att dessa byggnader bara skulle vara drygt 30 år gamla. Man kan nog ifrågasätta uppgiften om att parterna flyttades 1870, det verkar som om boplatsen fanns redan innan.
Handskriven text på bildens baksida: "Uddevalla Artur Nilsson". Skrift som förvarades i anslutning till bildmaterialet: "Utställning Artur Nilsson 26 maj - 28 oktober 1984 Göteborgskonstnären och fotografen ARTUR NILSSON visar över sommaren fotografier tagna i Göteborg mellan 1920 till fram till idag samt västkustbilder och kamratporträtt. Samtidigt visas ett tjugotal akvareller också dessa med motiv från Bohuslän. Artur Nilsson föddes år 1900 i ett trähus på Mariebergsgatan. Gatan ligger i Majorna på Gråberget. Det var på Gråberget han lekte som barn, favoritplatsen låg högst uppe på berget vid den gamla inseglingsfyren med utsikt över vattnet. På Gråberget, nu bebyggt med höghus, promenerade han med sin far och studerade blommor och fåglarnas bobyggen. Som barn badade han vid Klippan vid Kustens varv. Älvens vatten var så rent att där fanns badhus för män respektive kvinnor. Fadern var plåt- kopparslagare och morfadern stuveriförman i hamnen. Många göteborgsfamiljer promenerade i hamnen på söndagarna och så gjorde även Artur Nilsson med sin far. Litteraturen kom Artur Nilsson i kontakt med genom 25- öresböcker som fadern köpte. Den svenska, numera klassiska litteraturen, gavs ut i denna serie samt även utländska författare som Victor Hugo och Zola. Vid 14 års ålder började Artur Nilsson måla akvarell. Motiven var närliggande, framför allt hus i Majorna. Han skrevs in som elev på slöjdföreningens skola då han var 17 år. Vid samma skola, sedemera omdöpt till Konstindustriskolan, arbetade han som lärare i 18 år från 1947. Efter skolgången arbetade han som reklamtecknare på SKF som litograf på Oscar Isacsons tryckeri. Under semestrarna kunde han åka med Marstrandasbåten och stanna till på öarna några dagar, måla och fotografera, sedan fara vidare. Göteborg och Bohuslän har varit och är de områden från vilka Artur Nilsson hämtar sina motiv. Fotograferat har Artur Nilsson gjort sedan han vid 17 års ålder skaffade sin första kamera. I utställningen visas fotos från gamla Majorna, från Fiskehamnen, kajerna i Göteborgs hamn och kamratporträtt."
Nadar (eg. Tournachon), Félix, 1820-1910, fransk journalist, karikatyrist och pionjärfotograf. N. är berömd för sina fotografier av kulturpersonligheter som Baudelaire, Liszt, Daumier och Sarah Bernhardt. Som en av de första började han 1858 fotografera med konstljus, vilket senare resulterade i bildserier från Paris katakomber och kloaksystem. Samma år var han den förste att fotografera från luftballong. Epokgörande var också det 1886 publicerade reportaget om den hundraårsjubilerande vetenskapsmannen M.E. Chevreul, i vilket även N:s son, fotografen Paul N. (1856-1939), var delaktig. I N:s porträttstudio (öppnad 1853) där epokens poeter, skådespelare och konstnärer umgicks, visades 1874 impressio- nisternas första utställning. Se vidare info. i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=266476.
fotografi, häst, man, mustasch, träd, skogsdunge, landskap, åkermark, jordbruksredskap, jacka, plog, person, djur, skärmmössa, jordbruksarbete, får, protes
På natten fiskade man bl a efter ål genom att ha tjärvedsbloss i en liten järnkorg, som var fäst vid en stake och som man satte fast i fören av båten. Ålen och annan fisk drogs till ljuset och man kunde fånga den med ljuster eller ibland håv. Detta gick inte att fotografera, därför har Masse låtit arrangera denna bild där Karl Larsson låtsas brande, fiska med brandjärn, efter ål. På stranden roar sig några personer åt händelsen.
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Bilden ett bystporträtt av en kvinna, cirka 1895-1905. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket vanliga och populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att ta fram flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana visitkort. Man samlade på dem och bytte med varandra. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Ateljéporträtt av en ung okänd kvinna - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och dåtidens "kändisar" som kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior från ett negativ.
Bystporträtt av en ung kvinna, taget omkring 1895-1905 av en ateljéfotograf. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa många kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.