Fotoalbum innehållande bilder från den första tvååriga stridsvagnskursen vid Göta livgardes stridsvagnsbataljon år 1928-1930. I fotoalbumet förekommer följande fyra namngivna elever; kapten Gösta Bratt Hallands regemente I 16, löjtnant Erik de Mare Dalregementet I 13, löjtnant Per Kellin Södermanlands regemente I 10 och löjtnant Gunnar Asklin Bohusläns regemente I 17. Bland avbildare personer finns även ett antal besökande tysk officerare, därbland major Heinz Guderian som under andra världskriget var en av Tysklands främsta pansargeneraler.
Från 299 kr
Upptagning av rovor vid Skinnars, Lenninge 6:14. Längst till vänster Evert Svedlund, född 1900, Lenninge 6:30, fjärde från vänster Anna Eriksson ("Stor-Pelles"), född 1886, Lenninge 6:58. Kvinnan med ljusa kläder i bildens mitt är Emma Östberg, född 1883, Lenninge 6:33. Näst ytterst till höger står Marta Hansson, född 1862, Lenninge 6:14 med dottersonen Jonas Persson, född 1913 och längst till höger Per Hansson, född 1867. De militära brovaktarna var under 1:a världskriget förlagda till Skinnars.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Norska fullriggaren Christian Radich. Sjösattes 1937. Fick sitt namn efter Christian Radich, som testamenterade 90 000 norska kronor för byggandet av ett nytt skolskepp. Hon gjorde 1939 en resa till världsutställningen i New York. Under andra världskriget beslagtogs hon av den tyska krigsmakten och användes som depå för ubåtar. Hon sänktes i Kiel under krigets slutskede, men bärgades och återupprustades till ett värde av 70 000 engelska pund. 1947 seglade hon åter. Hemmahamn i Oslo Christian Radich
Flygfoto över Egnahemsområdet, Olshammar, Aspabruk. Bilden tagen för vykort. Förlag: Aspa Konsumtionsförening, Aspabruk. Kompletterande uppgifter: I övre kanten på bilden, något till höger, finns i skogskanten en ljus byggnad. Det är ett bussgarage. Framför garaget ligger ett mörkare bostadshus (rödmålat) med två skorstenar. Framför, uppåt på bilden, något till höger, ligger en lägre, ljus byggnad med två fönster och mörkt tak. Det är ett garage som försvaret byggde under andra världskriget.
Ett glatt gäng på vinterpromenad. Dom sitter på ett flyttblock. Högst upp till höger står Helmer "Micke" Andersson som var kompanjon till David Brundin 1911. Nästa rad, sittande från vänster: David och Elna Brundin samt Elnas syster Naemi. Längst fram i mitten står en annan syster till Elna, Gertrud, och framför henne en soldat, Einar Olsson (bror till Elna). Bilden troligen från första världskriget, kanske 1915. Jämför bild nr EB 119.
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie som Ormtjuserskan "Irma" på Stora teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Platsen för gamla Lackarebäcks gård rakt fram till höger i bild. Bilden är tagen från Safjället över Lackarebäck småindustri och företagspark. Lackarebäcks gård hade en stor trädgård. Området blev platsen för flera trädgårdsmästerier som anlades vid 1900-talets början. Efter andra världskriget omvandlades området från jordbrukskaraktär till bebyggelse av småindustrier. Trädgårdarna är ett minne blott. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är ett vitt bostadshus, det ligger idag bakom de moderna kontorsbyggnaderna.
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
Enligt noteringar: "Nordbergska slöjdskolan tillkom 15 oktober 1923. Huset byggdes som militärkasern under 1:a världskriget. 1918 upphörde den funktionen och byggnaden var förråd för elmateriel en tid under elektrifieringsarbeten i Foss. Under slöjdskolans tid fanns både undervisningslokaler och lärarbostäder i huset. Slöjdskolan upphörde 1952. Några år användes den av den av Munkedals skolor som fortsättningsskola. Huset brann ner till grunden den 14 januari 1957." (BJ)
fotografi
FLYGARGRAVARNA De sju brittiska flygargravarna på Skogskyrkogården i Falkenberg är från 1944. Flygarna hörde till tre olika bombflygplan som störtade runt Anholt 29 augusti 1944. Det fanns sju man i varje plan. Dessa ingick i en attack på Königsberg (nuvarande Kaliningrad) och Stettin (nuvarande Szczecin). De sju flygarna flöt i land runt Falkenberg mellan 8 och 14 september 1944. Hela historien om vad som hände under en enda natt av andra världskrigets över 2000 nätter är berättad i Lars Wikanders skrift DE KOM ALDRIG HEM. (Finns på Falkenbergs museum.) Bild :1 En tidig officiell ceremoni (förmodligen 1955) där de ursprungliga vita träkorsen är kvar. (Fotot genom Gösta Ranlid, Köinge.) Bild : 2 Lions Club i Falkenberg har smyckat gravarna med blommor och ljus sedan 1954. Från början med en ceremoni veckan före jul. Senare gick man över till Allhelgonahelgen. Bild : 3-4 Av de brittiska flygarna var sju engelsmän och två kanadensare. En av de sistnämnda var Douglas Sparkes från staden Regina i delstaten Saskatchewan i Kanada. I den delstaten har det varit sed att varje omkommen flygare från andra världskriget fick en sjö uppkallad efter sig. I norra delen av regionen finns i dag Lake Sparkes. Bild : 5 Två medlemmar i Lions Club i Falkenberg var med redan vid första utsmyckningen av flygargravarna 1954. Det är Stig Ringström och Sven-Arne Svensson. Bilden är från Allhelgona 2003. Bild :6 1994 hade Falkenbergs museum en av sina största utställningarna någonsin, Sju vita kors, med utgångspunkt från Lars Wikanders material i DE KOM ALDRIG HEM. Bild : 7 Vid invigningen av museets utställning 8 maj 1994 deltog brittiske försvarsattachén i Stockholm, John Walmsley, samt brittiske konsuln i Göteborg, Alan White, med kransnedläggning vid flygargravarna. Fyra plan från F16 gjorde också en hedersflygning över Falkenberg. Bild :8-9 En informationstavla om flygarna och Zofia har kommit upp på Lars Wikanders initiativ. De som läser på tavlan är Steve and Rose Nichol från Ottawa, Kanada. De är speciellt intresserade av de två kanadensiska flygarna på Skogskyrkogården. (Rose's farbror, Joe Gallipeau, är en av de fyra flygare som är begravda i Varberg.)
På natten den 15 februari 1952 stals denna bil från Barnhemsgatan. Den återfanns på Risbrinksvägen i Hejdegården. Det skedde ungefär en trafikolycka om dagen i Linköping, därför gick linköpingspolisen ut med en uppmaning iinför julen 1951. Linköpingsborna bör köra försiktigare! Byggnaden till vänster i bild är Risbrinksvägen 7. Byggnaden uppfördes med egnahemslån före första världskriget. Bilolycka. Vinterväglag. Trafik. Vinter. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 och 2. manbyggnaden, i stort sett lika den, då jag var liten säger kapten K hellqvist, född 1881. I högra gaveländen var kontor och handelsbutik på nedre botten. I vänstra kök var kök och pigkammare. I andra våningen var bostaden. Vänstra fönstret på gaveln insatt på senare år. Tidigare var här en dörr med förstukvist och ingång till kontoret. N:3 Kontorsbyggnad uppförd under första världskriget. N:4 Under kapten Hellqvists uppväxt bodde i detta hus en skeppare Nilsson. Senare tillhörde det Olssonska varvet.
Järnvägsstationen i Linköping renoveras. Efter andra världskriget ökade resandet i Sverige. Järnvägsstationen som byggdes 1872 var för liten. Därför revs de gamla fasta flygelbyggnaderna och ersattes av större. Den sydöstra delen byggdes för att skapa restaurang och buffésal. Bilden är från 1951 och tillbyggnaden stod klar sommaren 1953. Resecentrum. Tågtrafik. Järnväg. Stationshus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.