Hietaniemi 170:1
Från 299 kr
Övertorneå 53:1
Karl Gustav 284:1
Hietaniemi 169:1
Nedertorneå 156:1
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Johan Bengtsson äldre man, vilar sig sittande på relingen till av en flatbottnad träeka med fisklådor och ankare i. Båten var ilandfluten. Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vanna att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Båten byggdes i ett uthus till bondgården "Nailsa" utav bonden och båtbyggaren Nils Severin Johansson. Denna båt med namnet Torvald FG 15 var hans största båtbygge. När båten var färdigbyggd rullades den ca. 100 m ned till stranden. Ortens fiskare, bönder och drängar, totalt över 20 man assisterade vid sjösättningen 1905 vid Koggebryggan i Stranninge. Från Fiske-Historik pärm A, av G Heikenberg. Bild 3: Femte mannen från höger med vit skjorta och en spann i handen är "Kärra-Johan", som beställt och var ägare till båten. (Uppgift från sonen kommunalrådet Erik Gustavsson i mars 1998)
Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294
Livräddningsstationen i Särdal samt livräddningsbåten uppdragen på land med manskap och två hästekipage framför. Till höger skymtar en kvinna med ett litet barn, i övrigt endast män. Särdals Livräddningsstation byggdes 1908 genom Sveriges allmänna sjöfartsförenings försorg, och betalades genom donationer. Under en septemberstorm 1903 förliste många skutor och sjömän drunknade, vilket påkallade behovet hos kustborna av kunna hjälpa de nödställda. Sommaren 1908 hämtades roddlivbåten OTTO STENBERG i Halmstad och den 28 oktober 1908 stod Särdals Livräddningsstation färdig och invigdes i samband med en stor övning med stationens frivilliga personal. 1957 var anläggningen otidsenlig och skänktes av Svenska Sjöräddnings Sällskapet till Harplinge Hembygdsförening och blev museum för livräddning, sjöfart och fiske.
Skrivet på baksidan: Philibart Humbla från GHM. studerar båtar i Gravarne tillsammans med Levin Henriksson på hans sjöbodsvale. T.h. tvp ekor av Orusttyp. Klink byggda. Liten för- och stor akterspegel med vrickhål. Tolleklampar med lota tollar. Rund botten gör att de, även med en liten påspikad stråkköl, inte kan hållas i rak kurs. Därför inte lämplig att segla, bara ro och vricka. Användes till fiske vid skärgårdens stränder och som lättbåt för större förkoster. T.v. segeljolle. Klinkbyggd med krum vluxna in timmer som kallas band till skillnad från spant i kravellbyggen. Utfallande böjd förstäv, Akterspegel. Kölskafpe och breda slag gör den lämplig för segling. Riggas med stagesejel (sprisegel), fock och i bland klyvare. Används för fiske med ryssjor, tenor, garu, små vader och döjer i skärgården samt för san färdsel och lokala transporter m.m. I mitten vadjolle, vadkåg. Klinkbyggd med basade sprötband. Krum förstäv, akterspegel. Köl rundbotten, som gör den lämplig för rodd men inte för segling. Används som kännekag i vadfiske, se foto i skärgården. Störrejollar är numera allmand försedda med motor.
Söderhamn 4:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.