Framrensad kullerstensgata i undersökt schakt. Från arkeologisk undersökning i form schaktningsövervakning vid Stadsbiblioteket, Gävle stad och kommun. Foto mot väster. L1951:5633.
Från 299 kr
Det undersökta schaktet, som endast berörde tidigare omgrävda lager. Foto mot öster. Från arkeologisk undersökning i form schaktningsövervakning längs Norra Strandgatan, Gävle stad och kommun. L1951:5633.
En arkeologisk undersökning på Kalmar slott. Förborgen, sydvästra hörnet. Del av muren mot söder, troligen muren kring Bagaregården. Observera hålet i mellersta skiftet.
idigt under schaktningen noterades det övre raseringslagret, SL200, troligen av rivningsmassor från Södersaneringen. På bilden syns också störningen, SZ201, i form av ett nedgrävt rör. Foto mot sydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Del av det stenlagda golvet av Gävle sandsten, väggen A344, vägg/anläggningarna A366 och A384. Foto mot östsydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
idigt under schaktningen noterades det övre raseringslagret, SL200, troligen av rivningsmassor från ”Södersaneringen”. På bilden syns också störningen, SZ201, i form av ett nedgrävt rör. Foto mot sydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Karta över arkeologiska undersökningar från Ormöga i norr till Störlinge gravfält i söder med Skedemosse i mitten.
Snöstorp 94:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.