Matsalen, december 1961 Julkaffe efter Julvespern i Domkyrkan. Bild 1. Regementschefen vid kaffebordet. Troligen syster Inez med ryggen mot oss. Bild 2. Rustmästare Sven Jakobsson, soldatemföreståndaren diakon Per Johansson 1) och fanjunkare Åke Erbén. 1) Per "Pelle" Johansson var ett mycket uppskattat inslag i soldaternas vardag. Under övningar dök han ofta upp med sin folkvagnsbuss och sålde kaffe med bröd och godis. "Nu kommer Kak-Jesus! hördes i skogen." Bild 3. Här avtackas konsulent G Kocths för sin insats vid regementet. Den 1 januari 1962 tillträder han ny tjänst vid Marinens Bergaskolor.
Från 299 kr
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."
Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899
Fartyget HMS Belfast är det största kvarvarande exemplaret av den brittiska flottans marina kraft och är nu ett museum förankrat i Themsen mellan Tower Bridge och London Bridge i London. Hon var det första skeppet att räddas sedan Nelsons HMS Victory på grund av hennes historiska betydelse. Hon är mest känd för att ha understött trupper medan de tog sig till Gold och Juno stränderna på morgonen Dagen D 6 juni 1944. Belfast togs ur tjänst 1945 och är nu en levande påminnelse om kriget och de upp till 950 besättningsmän som levde och krigade ombord på henne.
Ett rum i Postsparbankens gamla lokaler Vasagatan 28-34. Porträttet på väggen; förutvarande chefen för Postsparbanksbyrån, byråchefen Gustaf Fredrik Sandberg, f. 3.11.1848. Postsparbankens 50-årsjubileum 1934, då de på kortet förekommande damerna tilldelades guldmedaljen för nit och redlighet i Rikets tjänst. Stående fr.v.: Kanslibiträde Ester A. Calander, kanslibiträde Elsa E.C. Berg, kansliskrivare Greta Kihlbom, kanslibiträde Thyra M.S. von Schewen, postexpeditör A. Maja Jäderén, kansliskrivare Ingrid H.M. Tydén, kanslibiträde Märta P. Larsén, kanslibiträde Helga Palmgren. Sittande fr.v.: Postexpeditör Agnes J.W. Sjölander, kanslibiträde Lotten C. Bergholm, postexpeditör Signe A.H. Öhrström, postexpeditör Gerda A. Calander, postexpeditör Anna W. Andersson, postexpeditör Anna E.E. Westin f. Wengberg, kanslibiträdet Ingrid Y.G. Olai.
Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.
Kvinnorna i familjen Hansson väver, syr och läser i köket år 1932. "På detta foto sitter farmor och väver. Det är inget låtsas för hon vävde många trasmattor som hon drog ihop pengar till familjens uppehälle på. Dessutom var hon sömmerska. Allt detta gjorde hon i hemmet. Farfar arbetade på Papyrus i alla år. Hans äkta tunga guldmedalj som han fick "efter lång och trogen tjänst" har jag fått ärva. Mamma då 19 år tittar mot kameran och Brita läser tidning." (berättat av Hans Hansson)
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
textil, höftskynke, fotografi, photograph@eng
fotografi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Bulgarien, 1950. Motiv av Bulgariens Vapen Lejon Tjänste
I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.
1 juni 1915 tog löjtnanten Carl Belfrage avsked från Bohusläns regemente och den svenska krigsmakten. Han gick i tysk tjänst och kom de närmaste dryga tre åren att tjänstgöra på västfronten i första världskriget. I slaget vid Somme stupade 1,2 miljoner man. För generalerna var människovärdet lågt och de offrade många soldater i till synes obetydliga militära operationer. Mitt i detta helvete på jorden befann sig Carl Belfrage - och han hade anteckningsboken med sig. Carl Belfrages dagboksanteckningar i bearbetad form har tidigare publicerats av SMI-förlag med titeln "Vanvettet på västfronten" och föreligger nu som ljudbok. Perspektivet är jordnära. Livet och döden i skyttegravarna beskrivs utförligt, liksom samhällsresterna där omkring. Även grundläggande ledarskapsfrågor berörs. Närmare verkligheten i första världskrigets skyttegravar är det svårt att komma! "Det är ingen konst att lida oskyldigt, värre är att drabbas av ett öde som driver en mot en avgrund där oskulden inte längre lindrar" (Carl Belfrage)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.