Skånegården Fasadritningar och Sektionsritningar Fasad C (A) Portlider-längan ut mot vägen och Fasad C (A) boningshuset in mot gårdsplanen. På Fasad C in mot gårdsplanen även Sektion B1-F1 och Sektion H1-D1. Uppmätningsritningar.
Från 299 kr
Närmast bygatan har varje gård en ladulänga med portlider. Genom detta kommer man in på den kringbyggda gårdsplanen, som medelst ett staket eller en stenmur skiljes från den i fonden belägna mangården.
Här ser vi södra delen av ladugården med troligen dubbla fähus med hoimdar på var sida om ett portlider. Vad bulboden till höger använts till är inte känt, se Bild 682. Längst t h är det nog dass.
Gårdsmiljö från kv Hjorten 9 i Gränna ut mot torget via portlider. På gården ligger ett kapat träd. Några trädgårdsstolar står utmed fasaden till höger, till höger därom en vandaliserad cykel.
Golvytan efter ett stall, hus 359, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Huset har bestått av två rum samt ett portlider. Huset uppfördes under första halvan av 1600-talet.
Syserums säteri. Ladugården, en sluten fyrkant av mestadels gamla hus. Den närmaste längan har portlider, och synes vara samma hus som finns på samma plats på karta en karta från 1854.
Ekonomibyggnad med halmtak med portlider mot öster och infarten från vägen till Norrmans bondgård. Backa nr 7:2. Till vänster ses bostadshuset med flacktegel på taket. Gårdsytan är stenlagd. (Se även bildnr G8454)
Här skymtar den gamla ladugården några år innan den revs. Längst t v är det något mindre hus av okänt slag. Själva ladugården innehöll från vänster troligen stall mm, sedan portlider, gårdspartens infart, kohus med hoimd, ladport och lada, allt under ett högt agtak.
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Ombyggnadstakten på ladugårdar blev hög på denna part. Här river man en ladugård som inte var särskilt gammal, bara 30-40 år. Den nya som byggs här, levde till 1945, då man uppförde en helt ny ladugård på andra sidan gårdstomten. Den gamla ladugården ser ut att ha innehållit minst 3 fähus med portlider emellan. Framför ladugården ligger troligen en tröskhusaxel.
Först här ser man att ladugårdsflygeln i sten inte går fram till buldelen, utan att det är ett öppet portlider mellan byggnaderna. Stendelen var alltså fristående, men taken var hopbyggda. Detta kan ha skett senare, för normalt var stråtak inte hopbyggd iom att det var svårt att få taken täta i vinklarna. Agtaket är gammalt och kraftigt mossbelupet.
Orig. text: Gränd, Pilens backe. Pilens backe sedd från Storgatan. Namnet kom sig av att fastigheten beboddes av tre generationer tillhöriga familjen Pihl, mellan åren 1808 - 1828. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget och S:t Korsgatan ut, då blev gårdens portlider infart till gränden.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Den äldre fähusdelen har faltak, vilket tyder på att gårdsparten hade skaplig tillgång på skog. Den yngre ladan i resvirke har spåntak. Fähusdelen innehåller kohus t v och stall t h, var och en med sin hoimd, hörum. Ett portlider leder ut till markerna bakom gården. T h skymtar vedbod, snickarbod, lammhus och grishus. Där är också vedbacken med en stor rishög och en jättelik huggpacke.
Ladugården är också i det lilla formatet, bestående av en troligen yngre stendel och en äldre buldel t h. med mellanliggande portlider. Foderloftet i trä med spåntak är ganska nytt. T v ligger ladan bakom tröskhuset, i mitten är det stall med hoimd, den lilla hoimdluckan syns ovanför grinden. Vad buldelen innehåller för något går inte att se pga grenhögen, någon av bodarna utanför bild innehåller säkert en vedbod.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.