NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.
Från 299 kr
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns resgodsvagn HNJ 761 följt av den urspårade tendern och ånglok HNJ lok 28. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Invigning av Eksjö - Österbymo Järnväg vid Eksjö station 17 december 1915. Loket till höger, EÖJ lok 1 är utsmyckat med en fanborg. Bakom loket syns EÖJ:s persontrafiksvagnar, två resgodsvagnar och tre personvagnar. Längst till vänster syns stolpvagnar, delvis lastade med kol.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Till vänster personvagn HNJ 1011 och till höger postvagn HNJ 19.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns den urspårade tendern samt resgodsvagn HNJ 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns postvagn HNJ 19 och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Blomstersmyckat ellok med personvagnar på Malmö centralstation i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. ASEA-tillverkat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330 med vagnarna SJ Ro2 2981 eller SJ Ro2 2982 samt två SJ Ao3.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28 och den urspårade tendern.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syn resgodsvagn HNJ F3 761, postvagn HNJ 19 samt personvagn HNJ 1011. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Till höger i bild står ånglok HNJ lok 28, följt av den urspårade tendern och längst till vänster skymtas resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Längst till höger skymtas ånglok HNJ lok 28, följt av den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ 761 samt postvagn HNJ 19. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.