Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Västra långsidan av byggnaden.
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och västra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och norra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Norra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Lindholmen. Till vänster: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Kasern Najaden. Byggnaden uppfördes kring år 1905 som Södra kasern för Kustartilleriet. Byggnaden har använts till förläggning för Kustartilleriet och senare för flottan.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. F d spruthuset. Byggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet och kallades spruthus efter de brandsprutor som stod uppställda i byggnaden. Senare har den användts som arrestlokal m m.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Tekniska förvaltningen. Byggnaden var inflyttningsklar 1975 ämnad som kontor för bl a maskin, el, tele/radio. En del av byggnaden användes som arkiv.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
hus, byggnader, by, ved, fotografi, photograph
byggnader, vatten, träsk, photograph, fotografi
stadsmiljöer, bebyggelse, stadsmiljö, byggnader, torg
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Främre byggnaden, byggdes för ubåtsdivisionen - Villa Näcken. Bortre byggnden var proviantbod för flottans fartyg - Cisternskulet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Tekniska förvaltningen. Byggnaden var inflyttningsklar 1975 ämnad som kontor för bl a maskin, el, tele/radio.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
fackförening
kontor
Byggnader på Köpmangatan, 1980-tal
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.