2000-08-30, AS. Rosendal, kungligt lustslott på Djurgården i Stockhom. R. uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedermera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Här finns även ett orangeri från 1848, ritat av G.T.P. Chiewitz. Sedan 1911 är R. Karl Johan-museum och visas för allmänheten.
Från 299 kr
Sekelskiftets diversehandel på LO-utställningen- rekonstruktion av en butik som tillhörde Kooperativa föreningen Pan i Malmö, där Per Albin Hansson arbetade som handelsbiträde.
Rekonstruktion av Nürnbergs bryggeri på Högbergsgatan, Stockholm, utförd av Ove Hidemark 1973 på grundval av fotografier i Nordiska museets arkiv och Stockholms stadsmuseum.
Kolorerat porträttfotografi av som kvinna tittar fram bakom björkstammar. Hon är klädd i folkdräkt från Österåker i Södermanland. Dräkten sydd som en nationalromantisk rekonstruktion av originalplagg kring 1900.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Östtyskland, 1955. Motiv av Rekonstruktion av Zwinger Rokokopalats i Dresden Uppf. 1711-1722. Svårt skadad under 2-ndra världskriget 1940-1945
Rekonstruktion av Gamla Stockholm med Sankt Laurentii gränd och Tre kronor sett från Sant Niklas port på 1897 års Allmänna konst- och industriuställning på Djurgården
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
fotografi
Ervalla järnvägsstation. Bakändan på bussen T 724. Detta är en skum buss med SKV-kaross. Den anges i bilregistret som en Volvo B 513 årsmodell 1946 men har chassinumret 140-180 och en FE-motor. Det kan tänkas röra sig om en s k Ramlös Boxer. Nora Bergslags Järnväg, NBJ, var ägare av bussen och hade ytterligare en med samma chassibeteckning, därtill en eller två som helt uppenbart ingick i de totalt 20 kända ramlösa boxerbussarna från Katrineholm. Karossen var alltså en självbärande träkonstruktion med fram- och bakvagn samt drivlina från Volvo.
'Vy ut mot havet med 4 stora båtar. 1 kvinna och 1 barn (flicka) stående i förgrunden och tittar ut mot havet. De står på sand med träspångar utlagda. Träkonstruktion av påplar som förstärningsvall. Se även fotonr. 5139:2 och 22, troligen från samma plats. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Flygbild som vykort, "S:t Lars kapell, Åsa. Flygfoto." Vy över kapellet och människor på rad utanför. Arkitekt var Johannes Olivegren som vunnit en småkyrkotävling 1954 och kapellet uppfördes i juni 1955. S:t Lars kyrka (som den benämns idag) blev den första av totalt arton kyrkor som Olivegren skulle komma göra ritningarna till. I början av 1950-talet byggdes flera småkyrkor i Göteborg av överblivna militärbaracker och så även S:t Lars. Stommen består av en barack som tidigare tjänstgjort som manskapsbod på Hisingen och i övrigt av en enkel träkonstruktion i gran.
Ervalla järnvägsstation. Bakändan på bussen T 724. Detta är en ”skum” buss med SKV-kaross. Den anges i bilregistret som en Volvo B 513 årsmodell 1946 men har chassinumret 140-180 och en FE-motor. Det kan tänkas röra sig om en s k Ramlös Boxer. Nora Bergslags Järnväg, NBJ, var ägare av bussen och hade ytterligare en med samma chassibeteckning, därtill en eller två som helt uppenbart ingick i de totalt 20 kända ramlösa boxerbussarna från Katrineholm. Karossen var alltså en självbärande träkonstruktion med fram- och bakvagn samt drivlina från Volvo.
Rekonstruktion av hur en dykarklocka kunde se ut på 1600-talet. Liknande dykarklocka användes av Albreicht von Treileben då han bärgade kanonerna från Vasa, under åren 1663-1665. Se bild 1-409 för mer info.
Kalmar slott. Detalj av murkrönet på norra längans yttermur; 1560-talets början. Rekonstruktion, jämför pl.17. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion utfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527
Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.