Soffa. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Från 299 kr
Fåtölj med blommigt tyg. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Fåtölj. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Skrivbord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Tevagn. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Bord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Sandslåns timmerbuntningsverk tillverkat av Hernösands Verkstads och Varfs Aktiebolag, vagnen skjuter just ihop bunten med sina trenne svärd, 8 st. Dylika verk, drivna elektriskt finnas vid Sandslån å vardera minimalt 40 maximalt 70 hästkrafter. Därjämte finnas 2 st drivan av råoljemoter, å respektive 25 och 30 hästkrafter. En färdig normal bunt innehåller 80 à 150 sågstockar eller 200 à 300 papptimmer, beroende på virkets grovlek. Ett bogseringslass färdiga buntar kan innehålla ända till 200 buntar och mera. Bunten omspännes medels 15 meter långa 3/8 kättingar, låsta med spak. I bogseringslassen sammanhålles buntarna sinsemellan av 12 m/m i diameter, 12 meter långa, 72-trådiga stållinor.
Skurkvarn vid Jordhamn. Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn. Här står Ölands enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns även lämningar av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Sedan lång tid tillbaka har ölänningarna använt sig av kalksten. Den blev också tidigt en viktig handelsvara. I städerna runt Östersjön finns byggnader som innehåller både obearbetad och slipad kalksten från Öland. För att kunna slipa stenen byggde man ett s.k. skurverk (skurkvarn). Ölands äldsta kända skurverk framkom vid arkeologiska undersökningar av den gamla handelsplatsen i Köping. De visar att man redan under tidig medeltid slipat sten på ön. Till en början drogs skurverken av oxar eller hästar s.k. hästvandring. I mitten av 1800-talet kom så skurkvarnen där man utnyttjade vinden som kraftkälla. Att sköta skurkvarnen var mestadels en kvinnosyssla medan männen seglade runt för att sälja stenen. Skurverk har funnits över hela Öland, de stora flertalet återfanns dock på norra delen av ön längs den s.k. "Stenkusten". I Persnäs socken fanns under en tid ett ca. 20-tal verk. Gamla fotografier visar att det fanns 4-5 verk i Grönhögen på södra Öland omkring år 1905. (Hämtat från www.olanningen.com)
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Interiör av Hycklinge kyrka. Altartavlan av Pehr Hörberg målades 1794 och anses vara ett av hans allra förnämsta verk. Predikstolen är äldre än nuvarande kyrka och var således uppsatt i den gamla, medeltida helgedomen som revs 1778. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1885 års grundliga renovering. Bland annat utbyttes de gamla blyinfattade fönstren och ersattes med de nuvarande. Vad som inte tydligt framgår av bilden ommålades hela kyrkan invändigt, en mindre lyckad åtgärd enligt sagesmän, likväl som man insatte, enligt desamma, den rykande och mindre effektiva kamin som skymtar i bildens högerkant. Någon värme torde den väl ändå åstadkommit, i alla fall i högre grad än tidigare då kyrkans enda värmeanordning bestod av en öppen spisel i sakristian.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt i bilden kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Kyrkan stod klar 1745 och ersatte då en äldre helgedom som kunnat härledas till åtminstone 1100-talets slut. 1700-talskyrkan fick en mycket påkostad inredning med målningar av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Bland inventarierna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.