Hällestads gamla träkyrka riven 1900, och komminister G. Lindholm.
Från 299 kr
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Konfirmanderna Komminister Nyblom Jörlanda".
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Berntsson, Komminister Josua Svanesund".
Enligt fotografens journal nr 7 1944-1950: "Berntsson, Komminister Josua Långeland".
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Konfirmanderna, Komminister Nyblom, Jörlanda".
Uppgift enligt fotografen: "Uddevalla. Ateljéfoto. Komminister R. Möller, Ljungskile."
Enligt tidigare notering: "Konfirmation, Uddevalla kyrka. Komminister David Cerenius."
Enligt tidigare notering: "Konfirmation, Uddevalla kyrka. Komminister Cerenius."
Enligt tidigare notering: "Konfirmation Uddevalla kyrka. Komminister Cerenius."
Enligt fotografens journal nr 7 1944-1950: "Nyblom, Komminister Konfirmand Jörlanda".
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Konfirmander, Komminister Nyblom Jörlanda".
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Törnqvist, Komminister Bertil Gbg".
Enligt fotografens journal nr 8 1951-1957: "Konfirmander, Komminister Rydén". Enligt fotografens notering: "Komminister Rydén med konfirmander i Jörlanda kyrka".
Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.