Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
Från 299 kr
En av Kustsanatoriet Apelvikens putsade byggnader. Den första sanatoriebyggnaden som dr Almer lät uppföra var av trä 1904 och kunde ta emot 20 patienter. Fler träpaviljonger tillkom innan det första huset med stenstomme uppfördes 1915-1916. Eftersom detta fotografi är taget 1927 lär det vara Kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg som ritat det. Fram till sin död samma år hade han upprättat alla byggnadsritningar och även varit kontrollant vid uppförandet av husen. Entréerna bär tydliga klassicerande drag med tresidiga gavelfält på kolonner.
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st ungefär 10 dagar ruvade ägg av svarttärnan på en tuva i Lenstads mosse. Enligt uppgift från konservator G. Svärd, som arrenderar mossen, innehåller kolonien ett 20-tal bon. Fotot är taget på 1 meters avstånd. Man ser tydligt vattnet omkring boet.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st nyvärpta ägg av svarttärnan på en tuva i Lenstads mosse. Enligt uppgift från konservator G. Svärd i Färjestaden, som arrenderar mossen, innehåller kolonien ett 20-tal bon. Fotot taget på 60 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Text enligt foto:'' Bo med 3 st ägg av fisktärnan vid 2 stora stenar. Kolonien bestod av ett 30-tal bon på sydöstra udden av norra Kalvön invid skrattmåskolonien på ca 300 par. Fotot är taget på 1 meters avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligga silltruthonans 2 nyvärpta ägg i en vik på västra Ramnön. Kolonien innehöll ett 50-tal par.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st nyvärpta ägg av svarttärnan på en tuva i Lenstads mosse. Äggens storlek var längd 37 mm. Kolonien bestod av ett tjugotal par enligt uppgift från konservator G. Svärd, Färjestaden, som arrenderar mossen. Fotot är taget på 55 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Text enligt foto: ''En nykläckt fisktärneunge vid ett kläckfärdigt ägg på sydöstra udden av Norra Kalvön. Kolonien bestod av ungefär 30 bon intill skrattmåskolonien på ca 300 par. Fotot är taget på 55 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st ungefär 5 dagar ruvade ägg av svarttärnan på en tuva i Lenstads mosse. Äggens storlek var längd 35 mm och bredd 24 mm. Fotot taget på 50 cm avstånd. Kolonien bestod av ungefär 20 bon enligt uppgift från konservator Svärd, Färjestaden, som arrenderar mossen.'' :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta är havgallens [havstrut] stora rede med de tre stora fullruvade äggen dekorerade med en korkbit vid nedersta ägget. Boet låg högt uppe i en bergskreva. :: Bilden är tagen på 50 cm avstånd och kolonien innehöll ett 20-tal par.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger havgallens [havstrut] stora bo med tre fullruvade ägg i en bergsklyfta på östra sidan av östra halvön av Vinga. Detta är den västligaste häckningen av denna fågel. Bilden togs på 50 cm avstånd. Kolonien innehöll ett tiotal par.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger en nyligen död skrattmås mellan måsbona i den stora kolonien. Bilden togs på 33 cm avstånd orsaken till döden måste väl vara någon inre sjukdom.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta är havgallens tre fullruvade ägg och boet låg i en bergskreva högt uppe på en bergknalt. :: Fjädrar syns vid äggen. :: Bilden är tagen på 33 cm avstånd. Kolonien innehöll ett 20-tal par.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar ett skrattmåsbo med tre ägg, av vilka det längst till vänster är kläckfärdigt och man ser ungens näbb i ägget. :: Vattnet synes nertill på bilden. Kolonien innehöll ett 50-tal par. :: Bilden togs på 33 cm avstånd. Reden bestod av vasspinnar och torrt gräs.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger den nästan fullvuxne havgallungen [havstrut] tryckt mellan 2 stenar högt uppe på södra kalotten på Lilla Karlsö. Kolonien innehöll ett 50-tal par. Jag fick leta över en timme innan jag fann ungen gömd under en sten. Bilden togs på 50cm avstånd.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligga tre små rara skrattmåsungar och trycka i reden. Då jag kom till boet sprungo ungarna ur reden, varför jag lade dem tillbaka i reden och drog handen över dem för lugna dem för fotografering. Kolonien bestod av ett 50-tal par. Man ser på bilden den främsta ungens vita tand på näbbet och vattnet runt boet.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Ingatorps marknadsplats. Ingatorp är den kungsgård, där traditionen säger att konung Inge, Stenkils son, avled någon gång i början av 1100-talet. Han begrovs på Hångers kyrkogård. Men i början av 1200-talet ansågs förmodligen Hångers kyrka för ringa att hysa en kungagrav och kung Inges ben fördes till munkarnas kyrka i Varnhem, "där nu Stenkils son vilar i gott sällskap med helige kung Eriks ättlingar". Som en ö i en väldig åker ligger Hångers kyrkogård. För mer än åtta hundra år sedan vigdes här konung Inge den äldre till den sista vilan. Den utgör nu en inhägnad dunge i Bredegårdens åkrar ej långt från Hornborgasjön. Kyrkan i Hånger, av romansk typ, raserades jämte Mårby, då Bjurums kyrka uppfördes på 1760-talet. Fragment av fönsterbågar och kolonner äro strödda över platsen, och halvt dolda av det yviga gräset ligga där ett par gravstenar från tidig medeltid. Vi har rätt att tro, att den ena av dessa en gång lagts över kung Inge.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.