Sanda 122:1-4
Från 299 kr
Bokbil. Gossar samlade kring Hallands läns bokbil från Centralbiblioteket i Halmstad. I Sverige startade bokbussverksamheten 1948 med en filialbuss som utgick från Borås stadsbibliotek. Året därpå utgick den första länsbokbussen från Halmstad. På 1950- och 1960-talen använde länsbiblioteken bokbussarna främst för att transportera ut böcker till filialbibliotek och utlåningsstationer. I slutet av 1950-talet fanns länsbokbussarna i 18 av 24 län. "Många halländska folkbildare minns säkert ännu länets första bokbil. Studiecirkelbibliotekarien väntade och valde med lystnad i bokhyllorna när bilen två gånger om året kom på besök. Då var det högtid vid bygdegården eller byskolan". Texten är troligen från någon tidning eller bok. Uppgifter om fotograf och tid saknas, men sannolikt taget när bokbilen var ny som företeelse.
Brevkort, "Tjolöholm. Storstugan." Storstugan till arbetarbyn vid Tjolöholms slott stod klar 1903. Fotot är sannolikt taget i samband med det eller den närmaste tiden därefter. Där bedrevs godsets skola för förstaklassarna i den lilla salen, ingången till vänster, men i den stora samlingslokalen i mitten hölls konserter, föredrag, helgmålsböner, fester, symöten m m. Här kunde arbetarna också förkovra sig i böcker och tidskrifter eller använda skrivmaterielet som tillhandahölls. Kyrkan ligger på en höjd till vänster ur bild och arbetarstugorna hitom på samma sida. På kortet har någon skrivit "Kyrkan bland Hedlunds kyrkor", vilket anspelar på att Hans Hedlund var arkitekten bakom kyrkan. Lars Israel Wahlman var arkitekt till slottet och stugorna. Förebild till Storstugan var det halländska högloftshuset.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1961. (nr. 1 fr.v.): Motiv av Jacob Hendrik van 't Hoff: 1852-1911. Holländsk fysikalisk kemist. Grundlade stereokemien 1875 (tillsammans med fransmannen Le Bel). Utredde lagarna för en lösnings osmotiska tryck 1886 m.m. Professor vid Berlins Universitet 1894. Nobelpris i kemi 1901. -60-årsminnet av första Nobelprisutdelningen 1901-
Trio: Barkskepp, 338 brutto ton. Byggd i Frankrike med namnet " Assurance". Sedemera under holländsk flagg "Kobe" och under norsk vid början av 80-talet. 1901 inköpt av C.J. Nilsson Skrikebo, Oskarshamn, och omdöpt till Trio. Befälhavare till 1911 E.E. Lindström, därefter O.W. Grönberg t.o.m. 1912, C.A. Oljekvist 1913. Strandad på Själland 1913 och upphuggen i Köpenhamn.
Pågående arbete med väderkvarnen i Jordhamn, en av världens största väderkvarnar. Den är av holländsk typ. Ett 20-tal holländare finns idag bevarade på Öland. Skurverket i Jordhamn är ursprungligen från 1905, verksamhet drevs här fram till 1930. 2013 restaurerades skurverket och är idag byggnadsminne.
Restaurang Möllan i Morup med hissade nordiska flaggor och parkerade bilar utmed vägen. Kvarnen uppfördes 1844 av A J Jönsson som var gästgivare på Morups Gästis. Det är en spånklädd s k hättekvarn av holländsk modell. Hundra år senare, 1944 köptes den av Hugo Eklund och Svea Augustsson som gjorde om kvarnen till ett konditori och serveringsställe. Med sitt läge utmed dåvarande riksväg 2 blev "Möllan" mycket populär och kompletterades med uthyrningsrum.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
fotografi
Kropps kyrka
Kropp
Kropp 1:1
Onsala
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.